Rom-Gudar

Namnet inom parentes är den grekiska gudomliga
motsvarigheten, i de fall det finns någon. Gudarna
tänktes i mänsklig gestalt, med mänskliga karakt-
ärsegenskaper och mänskliga brister. Till gudarna
knöts en rik skatt av myter och legender. Det fanns
många fler gudar, än de nedan uppräknade, men
dessa är de viktigaste.

Gudarnas konung, himlens herre och åskans fader,
det var Jupiter (Zeus)

Hans hustru Juno (Hera) var äktenskapets och
kvinnornas gudinna.

Minerva var hantverkets gudinna. Dessa tre gudar
dyrkades ofta tillsammans. De hade som lärljungar
de båda tvillingarna Castor och Pollux.

Minerva var en visdoms-, konstnärlighets- och handelsgudinna i romersk religion.

Minerva var också identisk med den grekiska gudinnan Athena och liksom hon framställdles Minerva i sin krigarmundering. Romarna tllbad Minerva i ett tempel på Capitolium.

Furrina (Demeter) var fruktbarhetens och markens gudinna, medan

Neptunus (Poseidon) var vattnets gud. Dessa brukade alltid dyrkas tillsammans.

Den våldsamme Mars (Ares) var krigets och Vulcanus (Hephaistos) var smideskonstens gud. De hjälpte ofta varandra.

Larerna var husgudarna, vilka dyrkades på ett altare i hemmet.

Diana (Artemis) var jaktens och skogens gudinna.

Hel (Hades) var Dödsrikets och underjordens gudomlige härskare.

Saturnus (Kronos) var tidens gud.

Janus var dörrens och spådomskonstens gud.

Vesta var eldstadens gudinna. I Rom hade hon ett speciellt tempel, med en evigt brinnande eld. Om den slocknade, skulle det förebåda Roms fall.

Den sluge Mercurius (Hermes) var handelns, köpmännens och de resandes gud.

Bacchus (Dionysos) var vinets och berusningens gud.

Apollo (Apollon) var solens, renhetens och läkandets gud.

Venus (Aphrodite) var kärlekens gudinna.

Hem Sidtopp