| Rom-Gudar
Namnet
inom parentes är den grekiska gudomliga
motsvarigheten, i de fall det finns någon. Gudarna
tänktes i mänsklig gestalt, med mänskliga karakt-
ärsegenskaper och mänskliga brister. Till gudarna
knöts en rik skatt av myter och legender. Det fanns
många fler gudar, än de nedan uppräknade, men
dessa är de viktigaste.
Gudarnas
konung, himlens herre och åskans fader,
det var Jupiter (Zeus)
Hans
hustru Juno (Hera) var äktenskapets och
kvinnornas gudinna.
Minerva
var hantverkets gudinna. Dessa tre gudar
dyrkades ofta tillsammans. De hade som lärljungar
de båda tvillingarna Castor och Pollux.
Minerva var en visdoms-, konstnärlighets- och handelsgudinna
i romersk religion.
Minerva var också identisk med den grekiska gudinnan Athena
och liksom hon framställdles Minerva i sin krigarmundering.
Romarna tllbad Minerva i ett tempel på Capitolium.
Furrina
(Demeter) var fruktbarhetens och markens gudinna, medan
Neptunus
(Poseidon) var vattnets gud. Dessa brukade alltid dyrkas tillsammans.
Den
våldsamme Mars (Ares) var krigets och Vulcanus (Hephaistos)
var smideskonstens gud. De hjälpte ofta varandra.
Larerna
var husgudarna, vilka dyrkades på ett altare i hemmet.
Diana
(Artemis) var jaktens och skogens gudinna.
Hel
(Hades) var Dödsrikets och underjordens gudomlige härskare.
Saturnus
(Kronos) var tidens gud.
Janus
var dörrens och spådomskonstens gud.
Vesta
var eldstadens gudinna. I Rom hade hon ett speciellt tempel, med
en evigt brinnande eld. Om den slocknade, skulle det förebåda
Roms fall.
Den
sluge Mercurius (Hermes) var handelns, köpmännens
och de resandes gud.
Bacchus
(Dionysos) var vinets och berusningens gud.
Apollo
(Apollon) var solens, renhetens och läkandets gud.
Venus
(Aphrodite) var kärlekens gudinna.

Hem
Sidtopp
|