|
> Utbredning
> Vad är religion?
> Statistik
> Babylonien
> Egypten
> Persien
> Grekland
> Rom
> Norden
> Judendom
> Kristendom
> Islam
> Hindusim
> Buddhism
> Andra
    
|
| Norden-Lära


|
Myterna
I världens mitt, men på ett himmelskt plan, har asarna låtit uppföra sin borg. Här bor också de stora vanagudarna (se vaner). Oden residerar i en hall (Valaskjalf) som har silvertak. Han sitter där i sitt högsäte och fångar in hela världen med sin blick. En annan praktfull hall är Valhall där han mottar och undfägnar stupade krigare. Åter andra förnämliga hallar är upplåtna åt de övriga gudarna. I en hall vid namn Gimle, som har ett tak av guld, vistas de rättrådiga människor som avlidit. Muren runt Asgård uppfördes av en jätte berömd för sin skicklighet som byggmästare. Gudarna anställde honom med löftet att om han avslutade sitt värv inom en vinter skulle han få Freja till maka, och därtill sol och måne. Om han inte lyckades färdigställa byggandet inom denna tidsram skulle han i andra sidan få plikta med sitt liv. På Lokes tillrådan biföll asarna jättens begäran att få använda sin hingst Svadilfare till hjälp. Asarna var förvissade om att de skulle utgå som segrare i denna överenskommelse.
Men de hade inte räknat med att jättens hjälpreda Svadilfare var så effektiv. Hingsten släpade fram stenar till bygget och arbetade på natten när jätten sov. Gudarna ängslades när muren var nästan färdig tre dagar före vinterns avslutning, och de hotade Loke med döden om han inte kunde avvärja faran. Loke inskred då till hjälp. I ett stos skepnad lockade han bort Svadilfare något som så småningom ledde till att Loke blev havande och så nare framfödde ett åttafotat föl, Sleipner. Hästens bortfall från arbetet förde till att byggmästaren inte kunde slutföra sitt uppdrag, och Tor kunde dräpa honom med hammaren Mjölner. Denna myt lär haft en sentida motsvarighet i sägnen om jätten Finn och Lunds domkyrka. |
|
Ragnarök
("makternas öde" eller "makternas mörker") är den stora slutkampen mellan jättar och asagudar och världsundergången, efter vilken en ny, blomstrande och fredlig värld tar vid. Enligt Snorre förebådas världskatastrofen av tre års fruktansvärd vinter; fimbulvintern, med nöd, lidande och krig i människornas värld. Sedan inträffar våldsamma naturfenomen: solen förmörkas, jorden härjas av jordbävningar. Eller som det uttryckes i Voluspá,
Sol syns svartna, nu segnar jord i hav strålande stjärnor störtar från himlen; elden brusar med bolmande rök, det slår höga lågor mot himlen själv.
De onda makterna slipper lösa. Allehanda monster drar omkring, Midgårdsormen piskar havet och vållar översvämningar. Den stora kampen inleds med att underjordens härskare Surt tilisammans med kaosmakterna, Muspels söner, går till anfall mot gudarnas värld. Somliga färdas skeppet Nagelfar; byggt av de dödas naglar. Surt och hans folk kommer ridande över Bifrost, bron som leder till Asgård. Hans svärd skiner som solen. Men bron brister under ryttarna. De fortsätter dock, med eld framför och bakom sig. Heimdall blåser nu till kamp i Gjallarhornet. Gudarna vaknar och håller ting, Yggdrasil skälver, alla varelser darrar av rädsla.
Asarna och einhärjarna, med Oden i spetsen i gyllene hjälm, rider fram mot angriparna. Härarna möts till kamp på slätten Vigrid. Oden strider mot Fenrisulven, Tor mot Midgårdsormen, Frej mot Surt, Tyr mot Garm, Heimdall mot Loke. I denna slutstrid förgör gudar och kaosmakter varandra, medan klipporna störtar samman och himlen klyvs itu. Oden faller kampen mot Fenrisulven, men hämnas av sonen Vidar. Surt dödar Frej. Tor krossar Midgårdsormen men faller själv dödad av ormens etter. Solen slocknar; liksom stjärnorna, och jorden uppslukas av havet. Sierskan i Voluspá ser hur en nyjord stiger upp ur havet. Det ar en grön, jungfrulig jord.
På Idavallen möts en ny generation av asar och Balder och Höder finns bland dem ett lyckorike randas när den kommer från himlen som styr allting - vem detta nu är. |
Balder
("herren") är den personligen mest vinnande av asarna (enligt Eddorna) Han är son till Oden och Frigg" och känd för sin vänlighet, mildhet och klokhet. Han är älskad av alla i Asgård, och särskilt av sin moder Frigg. Enligt Snorre är han därtill utomordentligt skön, det sägs att det lyser om honom. Hans maka är, fortfarande enligt Snorres Edda, den trogna Nanna, och hans bostad är Breidablick.
Myterna kring Balder handlar om hans död, begravning, försöken att vinna honom tillbaka från dödsriket och Lokes bestraffning. I Snorres framställning skildras hur Frigg, mån om sin älskade son, tar löfte av alla varelser och ting att inte skada Balder; guden har drömt att hans liv är i fara. Frigg underlåter emellertid att söka upp den halvt dolda misteln, eftersom den synes henne för ung och obetydlig.
Snart därefter roar sig gudarna med att skjuta till måls på Balder, som de nu antar är osårbar I en kvinnas skepnad uppsöker Loke Frigg och får av henne veta att inget löfte avkrävts misteln. Lake plockar en mistel och lockar Balders blinde broder Höder att skjuta en mistelpil mot honom. så sker, och Balder faller död ner - "den största olycka som har hänt gudar och människor". Gudarna är först lamslagna av förtvivlan, men sedan sänds Hermod ner till dödsriket för att söka lösa ut Balder. Gudens lik läggs på hans skepp Ringhorne. Vid åsynen härav dör Nanna av sorg, och hon placeras bredvid Balder på skeppsbålet. Hermad som på den snabbe Sleipner ridit ner till Hels dödsrike lyckas av henne utverka att Balder kan få återvända till Asgård om alla väsen i naturen gråter över honom. Men en jättekvinna Tökk som sitter i en grotta vägrar att fälla några tårar. Därmed är det omöjligt att få Balder tillbaka. De sörjande gissar att Tökk inte varit någon annan an Loke i en av hans många gestalter.
Författaren Saxo Grammaticus har en annan version av myten om Balder och hans död. Enligt honom är Balder och Höder tva jordiska krigare som kämpar om att få Nanna till maka. Höder lyckas farvärva ett magiskt svärd (ett sådant svärd vid namn Mistelten är nämnt i andra berättelser), och med detta dräper han Balder Märkligt är att i Snorres skildring Balder åtföljs av en stor skara krigare på väg till Hel, något som överensstämmer med Saxos version av händelseförloppet. Man kan också erinra om att i en äldre isländsk dikt Höder inte framställs som blind utan blundar nar han sänder iväg pilen med Lokes hjälp. Endast Snorre talar om att Höder är blind. Myterna om Balders död är alltså dunkla och motstridiga. Många tolkningar har ocksa prsenterats inom forskningen. Det har föreslagits att Balder är ett eko av vad nordborna kallade Vite Krist som dödas och nederstiger till dödsriket; att han är en nordisk representant för den orientaliske fruktbarhetsguden vars död är en förutsättning för grödans återkomst; att han är en hjälte, en Odenskrigare, kanske en gestalt ur den berömda "tvåbrödrasagan", som handlar om konkurrerande bröder eller tvillingar. Förmodligen har element ur samtliga dessa traditioner förenats i Baldersmyten.
|
Hem
Sidtopp
|
|