> Vara människa
   > Övernaturligt
   > Tro-Vetande
   > Förhållningssätt
   > Icke religiösa
   > Religionskritik
   > Människosyn
   > Identitet

   > Muntligt förhör


Vad är en människa?

Är människan bara ett djur, en hårlös apa? För ett par hundra år sedan skulle de flesta svenskar ha tyckt att frågan var dum. Människan har ju en evig själ, hon är skapelsens krona! Människan och djuren har ingenting gemensamt. Så hade nog de flesta svarat.

Men i dag är det annorlunda. Sedan länge är de flesta forskare eniga om att Gud inte skapade världen, växterna, djuren och människan på sex dagar som Bibeln skriver. I stället har de olika livsformerna utvecklats under miljontals år. Allt liv har samma ur-sprung och allt levande är släkt.
För flera miljoner år sedan började en grupp apor i Östafrika sträcka på sig och gå upprätt på två ben. De var våra förfäder. Sedan dess har människorna utvecklats vidare till de varelser vi är i dag.
Många människor är dock fortfarande övertygade om att vi människor har en själ som överlever döden.
Vad är en människa egentligen?

Vår närmaste kusin bland schimpanserna är mer lik oss än många tror. Vi har nära 99% av vår arvsmassa gemensam. Men den dryga procenten av våra gener som skiljer oss åt är förstås av mycket stor betydelse.

Aporna kan inte skriva eller läsa en sådan här text, hur mycket de än övar. En gris kan inte bygga en dator och en fluga kan inte konstruera ett stridsflygplan. Men ändå är djuren våra mycket nära släktingar enligt forskarna. Allt liv hör samman och har samma ursprung.

Trots att nästan alla forskare är ense om utvecklingsläran finns det miljontals människor som inte tror på den. De anser att alla arter har skapats av Gud, precis sådana som de är i dag. Ingen evolution eller utveckling har skett. I vissa delstater i USA är det till och med förbjudet att undervisa i skolan om evolutionen.

I Sverige finns också s k bokstavstroende kristna som tror att skapelseberätt-elsen i Bibeln är absolut sanning.

Har alla samma värde?


År 1948, när andra världskriget just tagit slut, fattade det nybildade FN ett historiskt beslut. Nazisternas utrotningar av bland annat judar, zigenare och homosexuella hade blivit kända. Något sådant skulle aldrig mer få ske! Därför tillkom "Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna".
I förklaringen enades Förenta Nationerna om vilka grund-läggande rättigheter som varje människa på jorden har rätt till. Förklaringen är vägledande för alla länder, men är inte någon internationell lag. De flesta av medlemsländerna
bryter mot åtminstone någon punkt i förklaringen. Ändå anses det mycket viktigt att den finns! Förklaringen säger att varje människa, oberoende av ras, språk, religion, nationalitet, kön, politisk eller annan uppfattning, börd eller ställning, har rätt till liv, frihet, personlig säkerhet, ägande, tanke, religions- och yttrandefrihet, rätt att delta i tillsättningen av sina styresmän samt rätt till utbildning och arbete.

Är människan ond eller god?

Människan är ond


Två tioåriga pojkar lurar med sig en tvååring från ett köpcentrum, där han kommit bort från sin mamma. De lockar iväg honom till en ödslig plats där de torterar honom till döds. Det hände i England 1993. Hur kan två små barn vara så onda? (De fick tio års fängelse.)

Kor och kalvar fraktas långa vägar på trånga lastbilsflak, utan mat och vatten. Framme vid slakteriet är de för utmattade att stiga upp. Då piskas de och får elchocker för att orka stappla sig fram till sin avrättning. Hur kan människor bete sig så grymt?
Är människan ifrån födseln ond, en egoistisk vilde som måste civiliseras och uppfostras för att kanske börja bete sig hyggligt mot andra? Det finns många som anser det. Vi tycks ibland vara mer "djuriska" än djuren.

Människan är god


Men det finns också godhet. Ett exempel är den unga kille som gång på gång vände tillbaka in på det brinnande diskoteket för att hjälpa andra ut. Till sist blev han själv ett offer i lågorna. Han hade räddat sig själv men valde ändå att gå tillbaka för att rädda andra.
Eller hjälparbetarna som först av alla tar sig in i krigsdrabbade områden. De riskerar sina egna liv för att de vet att andra lider. De räddar främmande människor för att de inte står ut med tanken att sjuka och skadade inte ska få hjälp.
Somliga anser att människan i grunden är god och att de som uppför sig grymt gör det för att de själva blivit illa behandlade som barn.
Redan på 1700-talet hävdade den franske filosofen Jean-Jaques Rousseau att människan föds god. Om man bara lämnar de små barnen i fred så mycket som möjligt och låter dem utvecklas naturligt, så blir de goda och förståndiga vuxna, ansåg han. Rousseau har haft många anhängare genom århundradena.

Människan är varken ond eller god

En tredje åsikt är att människan varken är ond eller god vid födelsen. Alla människor är i stånd till både den värsta grymhet och den största godhet. Människan har en fri vilja och kan själv välja att öka det ondas eller det godas makt i världen.
Det är inte ens alltid så lätt att avgöra om någon är ond eller god. Var alla tyskar som gick med i nazistpartiet på 1930-talet onda människor? Är alla buddhistiska munkar genomgoda? Hur är det med soldater som beordras ut i krig och dödar för att de får order att göra det? Handlar de av ondska?
Är det för övrigt säkert att det bara är godhet som driver den som utför en god handling? Och att en ond handling alltid utförs av en ond person?

Källa: Liv och Mening, Rundblom, Berg, 2002.


Samvete

- Har alla människor ett samvete?
- Föds man med ett samvete?
- Var sitter samvetet?
- Vad formar samvetet?
- Talar alltid samvetet sanning?
- Är det bra eller dåligt att ha ett samvete?
- Vad skulle hända om man inte hade ett
samvete?
- Kan man stärka och tysta sitt samvete?


Psykosocial modell

Enligt Freud består en människa av tre olika delar. Detet-jaget och -överjaget. Hela tiden pågår det enligt honom en kamp mellan detet, dvs. drifterna och överjaget som är vårt idealjag, så som vi önskar att vi skulle vara. (Se bilden nedan!)

 


För att ytterligare illustrera vad som enligt Freud pågår i människan visar jag ännu en bild: Överjaget och det strider om kontrollen: Jaget avgör i varje situation vilken av dessa båda krafter jag ska välja att följa.

Den tyske filosofen Friedrich Nietzsche har i ett citat sagt att "människan är ett rep spänt mellan vilddjuret och övermänniskan- ett rep över en avgrund." Det han menar är att i människan finns båda dessa storheter. Både längtan efter de höga ouppnåeliga idealen och de låga djuriska drifterna. En kamp mellan Apollon och Dionysos som Nietzsche återigen skulle ha uttryckt saken! Så människan är alltså enligt honom både ett djur och en ängel, ett ängla-djur.

Tillbaka Sidtopp