Det enda man med säkerhet kan veta om livet är att:

- man föds
- man lever
- och man dör.

Om en människas liv blir långt, och hon bor i Sverige eller något annat rikt land, då kan hon få leva i ca 80 år. Medellivslängden är förnär varande 78 år för män och 81 år för kvinnor i Sverige. Detta är den lott som alla människor delar. Och det är en lott som vi delar med alla människor i alla tider över hela jorden.

Det andra man med säkerhet kan säga om människan det är att hon är en tänkande varelse. Homo sapiens betyder just den tänkande människan. När den tänkande människan ser sig om i universum så upptäcker hon en oändlighet åt alla håll. Tittar hon med hjälp av mikroskopet ner i det lilla mikrokosmos så upptäcker hon en oändlighet. Tittar hon ut i rymden med teleskopets hjälp så upptäcker hon samma oändlighet.

Detta är livsåskådningens och filosofins utgångspunkt. Genom alla tider har människor världen över reflekterat över tillvaron och dessa tankar har utvecklats och sammanställts till olika livsfilosofier eller religioner som förts vidare från generation till generation antingen skriftligt eller muntligt.

Dessa tankesystem skiljer sig åt på en hel rad punkter men ändå är det som slår en när man studerar religionshistoria och filosofi att religionerna och tankesystemen är så lika varandra. Egentligen är det kanske inte så konstigt eftersom de utgår ifrån människolivets mest grundläggande frågor:

• Varifrån kommer allt?
• Hur har allt blivit till?
• Varför finns jag här?
• Har livet någon mening?
• Vad händer efter döden?
• Finns det några övernaturliga krafter bakom allt?
• Finns det en Gud eller flera Gudar?
• Vem är jag?
• Hur ska man leva sitt liv på bästa sätt? Vem vill jag vara?
  

Dessa frågor kan naturligtvis formuleras på en rad olika sätt men i grund och botten är det dessa fem existentiella frågor kring vilket hela vårt liv kretsar och som människor genom alla tider försökt att besvara på bästa sätt. Som sagt svaren varierar något geografiskt, men i grund och botten är alla svar väldigt lika varandra.

Det finns dock en stor skiljelinje när det gäller det mänskliga tänkandet och den går mellan människor som inte tror på övernaturliga saker och de som gör det. Denna gränslinje brukar benämnas som striden mellan tro och vetande eller som tvisten mellan troende och icke troende. Självfallet är det av avgörande betydelse för vår livsuppfattning och vår livsinställning hur vi som individer uppfattar denna viktiga fråga.

En annan fråga som också är av avgörande betydelse att vi finner egna och bra svar på är frågan om lycka. Varje människa önskar och eftersträvar väl att bli så lycklig som möjligt, att leva ett rikt och bra liv. Så långt är de flesta helt överens men på frågan om vad som gör en människa lycklig har vi väldigt olika uppfattningar och har haft det genom tiderna. Även här finner vi två huvudlinjer som genom tiderna båda haft många förespråkare och det är materialismen och idealismen.

När man ska försöka att besvara frågan om vad som gör en människa lyckligast det yttre eller det inre så kommer man osökt också in på frågan: Vad är en människa? Är människan bara en kropp som återvänder till jorden igen när hon dör eller består människan, och allt annat som lever, också av någon annan beståndsdel som lever kvar, eller lever vidare, när kroppen dör. Materialismen menar att människan enbart är atomer, energi, som i döden upplöses eller övergår till någon annan form. Idealismen menar att människan vid sidan av kroppen också har en själ och denna själ är evig. Den fortsätter att existera i den ena eller den andra formen efter människans död.

Tillbaka Sidtopp