> Vara människa
   > Övernaturligt
   > Tro-Vetande
   > Förhållningssätt
   > Icke religiösa
   > Religionskritik
   > Människosyn
   > Identitet
   > Muntligt förhör

Religionskritik

"Religiös träldom fjättrar och försvagar sinnet och gör det otjänligt för varje ädelt företag, varje utvidgad framtidsutsikt."
- James Madison
Alltsedan upplysningstidens dagar har religionerna utsatts för en våldsam kritik från människor som inte tror. Bland dessa religionskritiker är Karl Marx, Sigmund Freud och Max Weber de mest kända.



Karl Marx 1818-1883
Karl Marx menar att "det inte är Gud som skapat människan utan tvärtom det är människan som skapat Gud. För att orka stå ut med tanken på att allt är meningslöst har hon skapat Gud.

Religionen fungerar som ett opium för folket. Det hindrar dom att koncentrera sig på livet här och nu.
Sigmund Freud 1856-1939


Freud menade att religion var en form av kollektiv neuros där Gud intog överjagets plats. Man föreställer sig »överkontrollanten« i form av ett högre väsen. Inför detta överjag kryper människan och bekänner sin uselhet. Jaget hukar under det himmel-ska överjaget och försöker blidka det med böner eller offer.

Vidare menar han att gudstro är en form av regression, ett sätt att försätta sig tillbaka till barnastadiet, då fadern var en allsmäktig auktoritet och barnet -på gott och ont -var utlämnat åt hans makt och den trygghet den också innebar. Religion är regres-sion, d. v.s. en omedveten strävan att glida tillbaka till ett tidigare livsstadium, menar Freud. Gud är ett slags ersättningspappa.

Freud menar också att religion är en neuros, ett exempel på omognad. Men denna neuros är kollektiv, man har den tillsammans med andra, vilket gör den lättare att bära än den privata ångesten.

 

 
Max Weber 1864-1920
Weber var en tysk sociolog känd för sin avhandling om den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Weber menar att religionen fungerar som en form av bekräftelse på den rådande ordningen i samhället. Den utgör en förklaringsmodell som inte får ifrågasättas. Prästernas roll som uttolkare av den gudomliga ordningen blir därför oerhört betydelsefull.

Vidare menar han att det är den protestantiska etiken och då speciellt den Kalvin-istiska etiken som skapat kapitalismen. Inom Kalvinismen trodde man nämligen på predestination, dvs. vissa människor var förutbestämda till frälsning och andra inte. Man kunde avgöra vilka som var predestinerade genom att se på människornas liv. Gud välsignade nämligen de utvalda med materiella fördelar. Vilket enligt honom naturligtvis bidrog till skapandet av en kapitalistisk anda.

 

Modern religionskritik

Humanism och humanist är ord som används i flera betydelser. Men humanismen som livssyn står för ett tydligt ställningstagande. Den sätter människan och männi-skovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänsk-liga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva.

En sekulär livssyn

Grundläggande för humanismen är kritiskt tänkande och en vetenskaplig kunskaps-syn. Humanismen är en sekulär - icke-religiös - livssyn som anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklar-ingar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism.

Humanismens rötter

Humanismens idétradition kan spåras tillbaka till antika filosofer som Sokrates och Epikuros. Humanismen som filosofi började växa fram under renässansen och fick ett uppsving i och med upplysningstidens idéer om frihet, jämlikhet, broderskap, rationalism, tolerans och humanitet. Viktiga namn i humanismens historia är Voltaire, David Hume, John Stuart Mill, Bertrand Russell, Julian Huxley, Richard Dawkins och i Sverige Knut Wicksell, Elise Ottesen-Jensen, Ingemar Hedenius, Georg Klein.

Den befriade människan 

Den internationella humaniströrelsens symbol är "happy human" - den befriade människan. Humanismen vill befria människor från kunskaps- och livsfientliga föreställningar, från religiösa skuld- och skamkomplex och tron på gudomliga hot och straff. Istället för religiösa påbud och dogmer vill humanismen främja en etik byggd på medmänsklighet och tolerans såsom den bland annat uttrycks i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen.

Ett sekulariserat samhälle 

Humanister vill ha en klar åtskillnad mellan kyrka och stat, respektive religion och skola. Religionen är en privatsak och skall inte blandas in i det offentliga samhället. Den internationella humaniströrelsen slår vakt om det sekulariserade samhället som en omistlig grund för demokratin. 

Global etik

Humanistorganisationer över hela världen arbetar för att främja en global etik på humanismens värdegrund, vilket innebär frihet och självbestämmande för individen och ett samhälle utan politiskt och religiöst förtryck. Det ger de bästa förutsättning-arna för ett människovärdigt liv.


Källa: Föreningen Humanisternas hemsida.
Tillbaka Sidtopp