Platon (400 f.kr.)
Platon sa att den verklighet vi lever i den har emanerat, kommit ner, från idévärlden, den eviga världen.
Vidare sa Platon att själen är en gnista av gud och kroppen är som ett fängelse för själen. |
Demokritos (400 f.kr.)
Demokritos sa att den enda verklighet som finns är materian. Allt som finns byggs upp av och kan brytas ner till atomer.
Demokritos menade att det inte fanns någon själ eller andlig verklighet.
|
I idealismen upplevs kroppen som ett bihang till själen. Kroppen är inte så viktig.
Detta synsätt har ofta varit mycket tydligt och utmärkande för religionernas sätt att beskriva människan. |
Inom materialismen har kroppen fått en mycket viktigare och mer central syn eftersom man inte menar att det finns någon själ.
Detta synsätt har ofta varit utmärkande för icke troende männiiskor med en materialistisk människosyn. |
> Vara människa
