> Vara människa
> Övernaturligt
> Tro-Vetande
> Förhållningssätt
> Icke
religiösa
> Religionskritik
> Människosyn
> Identitet
| Icke
religiösa livsåskådningar Marxismen
grundades av Karl Marx (1818-1883)
och hans vän och medar-betare Friedrich Engels (1820-1895).
Lenin blev den förste ledare som i Sovjetunionen genom revolutionen
1917 omsatte marxismen idéer i handling. Marxismen kan betraktas som en samhällskritisk form av humanism. Precis som andra humanistiska livsåskådningar ställer den människan i centrum, även om den är mer intresserad av stora grupper än av enskilda individer. Marxismens
humanistiska karaktär framträder tydligast i Marx teori om aliena-tionen,
människans främlingskap i industrisamhället. Marx
tecknar bilden av människan
som en: aktiv, skapande och social varel-se, ständigt i färd
med att förbättra sina levnadsvillkor men detta har hon ingen möjlighet
att göra i industrisamhället Några
nyckelbegrepp inom kommunismen:
Marx
analys av industrisamhället i mitten av 1800-talet kom fram till
att: Kapitalisternas eller industriägarnas hunger efter profit,
vinst, skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde och de som
ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare,
trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade
sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna inte finna sig i detta
utan resa sig och göra revolution och ta makten i egna händer. Tillsammans
skulle man sedan skapa det kommunistiska samhället. Religion
och etik Marxismen är ateistisk: man tar avstånd från tanken att det finns en gud. Gud, menar Marx, har inte skapat
människan - utan människan har skapat gud. Religionen
är "folkets opium",
sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld. Lenin, den ryska
revolutionens ledare, skärpte senare uttrycket till att religion
var ett "opium för folket".
|
