> Vara människa
    > Övernaturligt
    > Tro-Vetande
    > Förhållningssätt
    > Icke religiösa
    > Religionskritik
    > Människosyn
    > Identitet



Icke religiösa livsåskådningar
Humanistiska riktningar

HUMANISMEN

"Mitt land är världen och min religion är att göra gott."

Thomas Paine

hands

Humanismen har sitt ursprung i Grekland med den grekiska filosofen Sokrates, och i Kina med den kinesiska filosofen Kung Fu Tzu (Confucius) för omkring 2,500 år sedan. Sokrates tyckte att för att människor ska kunna utveckla goda värderingar så måste de lära sig att tänka självständigt. Kung Fu Tzu tyckte att samhällets uppgift vara att arbeta för allas bästa istället för att användas av härskarna för egen vinning och med dygd menas att man ska älska varandra.

Om man skulle likna humanismen vid ett hus så vilar den på två grundläggande tankar:

  • Människan borde lära sig att tänka självständigt, inte bara blint accep-tera vad auktoriteterna säger. Detta på grund av att auktoritetsper-sonerna alltför ofta ser till egna ekonomiska eller makt intressen. Och även när detta inte är fallet så är människor i maktposition förvirrade eller oupplysta.
  • Mänskliga värden har sin grund i den mänskliga personligheten. För att man ska kunna veta om en speciell uppgift eller ett speciellt beteende är meningsfullt och riktigt så kan vi fråga oss själva ifall det befordrar helhetens bästa eller utvecklar mänskliga egenskaper som tänkande, kännande och fysisk hälsa.

På denna grund är rest tre grundpelare som bär upp hela tankekonstruktionen:

  • Alla människor föds fria
  • Varje människa är unik
  • Alla människor har samma värde

En följd av detta blir att:

  • Människor bör anstränga sig att få tag på fakta innan man bildar några uppfattningar eller bestämmer sig för olika värden.
  • Människor borde i grunden basera alla sina värden på livets helighet.

Tanken om att människor är likadana överallt och att de bör ha samma ställ-ning inför lagen och ha samma möjligheter oavsett ras och kön är i grund och botten en humanistisk uppfattning.

Humanismen är en vardagsnära filosofisk rörelse som försöker tillgodose män-niskans behov, både de materiella och de andliga behoven, och en strävan efter att uppfylla människans möjligheter, här och nu. Humansimens saknar därför intresset för det övernaturliga och det teologiska, ett liv efter detta.

Detta innebär inte att humanismen nödvändigtvis är ateistisk. Det betyder bara att man inte menar att några beslut bara bör grunda sig enbart på tro. Det måste alltid finnas goda skäl till allt man gör om det handlar om religion eller om det handlar om något annat. (Såväl kristna som humanister borde komma ihåg att det fanns en tid då kristna tänkare som Aquinas medvetet inkorporerade Aristoteles humanism i kristendomen, och att framstående humanister som Erasmus var kristna.)

Avslutningsvis: Humanismen är en anti-auktoritär filosofi, som betonar behov-et av förnuft och frihet och ett nödvändigt behov av empati för andra männi-skor när vi grundar våra värderingar. Den samtida humanistiska moralen be-dömer olika handlingar främst utifrån den effekt handlingen får för andra män-niskor. En humanist tror att meningen med livet ligger i att möta mänskliga behov - intellektuella, känslomässiga och andliga - och i förverkligandet av den mentala och fysiska mänskliga förmågan.

Till sist: trots att man ställer sig mycket positiv till vetenskapen så förkastar ändå många samtida humanister materialismens välsignelse som många vet-enskapsmän tycks förespråka. Detta gör de därför att de tror att helheten är större än summan av delarna i världen och särskilt då när det gäller männi-skan.

Tillbaka Sidtopp