Judendom- Högtider

Det judiska året är ett månår, dvs det rättar
sig efter månens faser och består av 354 dygn.
För att justera det med solåret införs skott-
månader. Tideräkningen är en annan än den
kristna, år 1 är det år som Skapelsen ska ha
ägt rum enligt tolkningar av skrifterna och det
inträffade 3761 f Kr.


Rosch Haschana - Nyårsfesten eller domens dag
septembet/oktober

firas till minne av Skapelsen och inleder det judiska året.
Man ställer sig frågan: Håller vi måttet inför Gud?


Jom Kipur - Försoningsdagen
firas tio dagar efter nyårsfesten och är årets heligaste dag.
Man ägnar sig åt fasta och ånger och försonas med Gud, förr
lastades synderna på en bock, som drevs ut i öknen - syndabocken.


Chanukka - Ljusfesten
firas i november eller december
till minne av hur templet i Jerusalem renades från avgudadyrkan i form av en Zeusstaty i samband med ett uppror av Judas Mackabeus 165 f Kr,
vilket ledde till självständighet i nästan 100 år.
Festen varar i åtta dagar och varje dag tänder man ett ljus på den åttaarmade ljusstaken, chanuckastaken.
(Den bör inte förväxlas med menoran, som är den sjuarmade ljusstaken
och som är en klassisk symbol och som idag ingår i Israels vapen)
Barnen får presenter och denna högtid har inspirerat till det kristna julfirandet.


Pesach - Påsk
var ursprungligen en fest i samband med kornskörden.
Nu firas den till minne av uttåget ut Egypten under ledning av Moses.
Sedermåltiden i hemmet minner om den svåra tiden före uttåget.
Vid måltidsbordet står en plats tom för profeten Elia.

Schavuot - Veckofesten
firades ursprungligen i samband med veteskörden, den infaller 50 dagar efter påsk och minner nu om hur Moses fick 10 Guds Bud på Sinai berg. Den motsvaras i kristendomen av pingsten.


Sukot - Lövhyddohögtiden
var ursprungligen en fest i samband med vinskörden.
Den avslutar det judiska året och firas nu till minne av ökenvandringen.
Man reder lövhyddor i trädgården och bor i dem.

Hem Sidtopp