Islam-Högtider

Islamsk tideräkning Den islamiska kalendern är baserad på en månkalender dvs. man följer månens olika faser. Månkalendern är i allmänhet en äldre form av tidsbestämning än den som bygger på solåret. Enligt traditionen bestämde man att året för Muhammeds flyttning från Mekka till Medina 622 e.Kr. (hidjra) skulle vara utgångspunkt för tideräkningen.
Kaba (Bilden ovan) ( arabiska: الكعبةal-Kabah, "kub") är muslimernas viktigaste helgedom och islams heligaste plats tillsammans med al-Masjid an-Nabawi ( profeten Muhammeds moské) i Medina i Saudiarabien och Klippmoskén i Jerusalem. Anledningen är att den tros vara den första byggnaden ägnad åt dyrkan och tillbedjan av Gud. Kaba är en stor kubisk byggnad som står mitt på gården i moskén Masjid-ul-Haram i Mekka. Den är täckt av svart tyg med guldbroderade skrifter från Koran-en. I dess ena hörn är den svarta stenen inmurad som enligt traditionen gavs till Ismail av Gabriel. Varje muslim bör om möjligt en gång under sitt liv delta i vallfärden ( hajj) till Mekka och där gå sju varv moturs runt Kaba och helst röra eller kyssa stenen. Vallfärden är en av islams fem pelare. Källa: Wikipedia
Ett månår består av 12 månader som varierar mellan 29 och 30 dagar. Eftersom det islamiska året är 11 dagar kortare än solåret förändras hela tiden de islamska högtidernas position på året.
De islamiska månadsnamnen har existerat redan före den muhammedanska kalendern. Månaderna heter följande och de sammanfaller under 1999 - 2002: Muharram (mars - maj) Säfar (april - juni) Rebi I (maj - juli) Rebi II (juni - aug) Djumada I (jun - sept) Djumada II (aug- okt) Radjab (sept - nov) Shaban (okt - dec) Ramadan (nov - jan) Schawwal (dec - feb) Dhu`l-kaada (jan - mars) Dhu`l-hiddja (feb - april) Islamisk festkalender : Den ursprungliga muslimska festkalendern utarbetades av profeten Muhammed. Självfallet hämtade han inspiration från de redan tidigare existerande judiska och kristna festkalendrarna. Muharram - Nyårsdagen : - Den islamiska nyårsdagen sammanfaller med första Muharram. Ashura - Ashura är en helgdag för sunniter. Denna dag ska man göra goda gärningar. För shiiterna är det en mycket allvarlig och sorgesam högtid till minnet av Muhammeds dotterson Husayn, som led martyrdöden i en strid år 680 e.Kr. Shiiterna brukar ha sorgespel till Husayns minne och sjunga sånger som beskriver Husayns mod. Meulud -(Muhammeds födelsedag) Denna högtid kallas "Mavalid al-Nabi" som betyder "profetens födelsedag". Han föddes i Mekka den 12:e dagen i månaden Rebi I, (den 20 augusti år 570 e.Kr.) Högtiden firas olika i olika länder, t.ex. i Turkiet, Egypten och Iran, men det finns alltid gatuprocessioner och särskilda gudstjänster i moskén denna dag. Då läser man ur Koranen det avsnitt som hör samman med denna dag. Miradj (Muhammeds himmelsfärd) - Den 27:e dagen i månaden radjab firar muslimerna Muhammeds nattliga färd till Jerusalem och därifrån till himlen. Under denna dag hålls i alla moskéer festliga ceremonier, man läser legender om Muhammeds resa och berättelserna om hur Muhammed gjorde sin färd. Lailet al-berat, 15 Shaban -(prövningar av goda och dåliga gärningar) Enligt religiös tro, är detta natten i vilken det kommande årets öden fastställs, och synderna blir förlåtna. Vanligtvis är det ett tillfälle för intensiva böner. Den här högtiden är mycket populär och man brukar fira den med fyrverkerier. Det är dessutom den natt då Muhammed och hans anhängare tågade in i Mekka år 630 e.Kr. Ramadan - Fastemånad - Den nionde månaden i den islamiska kalendern är Ramadan eller fastemånaden. Ramadan är minneshögtid för muslimerna. Det sägs att det var under Ramadan som Muhammed fick ta emot Koranen. Under hela månaden får muslimerna varken äta eller dricka från soluppgång till solnedgång, även rökning och sexuellt umgänge är förbjudna. Moskéerna är ofta upplysta under nätterna och muslimerna går dit sedan man avbrutit fastan. Ramadans sista 10 dagar är extra viktiga för muslimer och räknas som "heliga" dagar, särskilt den 27:e Ramadan som kallas "laylat al-Qadr" (allmaktens natt). Enligt muslimerna är det den natt då ängeln Gabriel kom till Muhammed och förklarade honom som Guds profet, och han fick sin första uppenbarelse. Eid al-Fitr - Fastebrytandes fest - Eid-högtiden innebär återkommande lycka eller feststämning. Högtiden inträffar den första dagen i den islamiska tionde månaden Schawwal. Den följer efter fastemånaden Ramadan. Eid al-Fitr är en tacksägelsedag då muslimerna samlas i för att visa sin tacksamhet mot Gud som hjälpte dem att uppfylla sina andliga plikter. Man tackar Gud genom att skänka en summa till välgörande ändamål (Fetrah). Fastebrytandets fest håller vanligtvis på i tre eller fyra dagar. Man tar på sig nya och rena kläder, kramar varandra och ger varandra presenter. Familj och vänner samlas för att festa tillsammans och njuta av god mat och festens särskilda sötsaker. Hiddja - Hadj (Pilgrimsfärden) 1 Dhu`l - Hadj är den islamiska beteckningen för vallfärden till Mekka. Den hör till Islams fem s.k. grundpelare. Förutsatt att man har både god hälsa och ekonomiska möjligheter, är "Hadj" obligatoriskt endast en gång i livet. Den utförs under första och andra veckan i Dhul`hiddja. Då samlas muslimer från hela världen i Mekka. De tillbringar ungefär tio dagar på olika ställen i stadens utkant. Männen tar på sig sin vallfärdsdräkt när de närmar sig Mekka. Den består av två vita tygstycken, som lämnar ena skuldran och armen bar. Kvinnorna bär en fotsid klädnad och en huvudduk. Kläderna symboliserar renhet och helighet och allas likhet inför Gud. Man går sju gånger motsols runt Kaba, en ritual som sägs vara instiftad av Abraham och hans son Ismael på Guds befallning. Man löper vidare sju gånger mellan kullarna "Marwa" och "Safa" varvid man vill erinra sig hur Hagar ivrigt sökte efter vatten till sin son i öknen. Den nionde dagen går färden till Arafat, där man tänker på Muhammeds avskedspredikan och Adam och Evas återförening sedan de drivits ut ur paradiset. Hiddja - Eid al-Adha (Offerhögtiden) 10 Duh`l - Infaller den sista och tionde dagen av vallfärden. Under denna dag kastar muslimer stenar på stenpelare som symboliserar Satan. Enligt traditionen frestade satan Abraham att inte lyda Guds befallning att offra sin son Ismael, men Abraham drev bort honom med stenkastning. Pilgrimerna slaktar denna dag får till åminnelse av Abrahams offer. Köttet delas ut till de fattiga. Återgivet med tillstånd från Immigrant-institutet ut boken "Våra gemensamma högtider" av Amin Beik.

Hem Sidtopp