TEMA-Ekonomisk historia

Ämnet Ekonomisk Historia har utvecklats ur två discipliner:

- Nationalekonomi
- Allmän historia.

Från ca. 1950 har ekonomisk historia varit en självständig disciplin vid universiteten i Sverige och har växt starkt som ämne under 1970-talet. Ämnet tillhör idag den Samhällsvetenskapliga fakulteten och kan sägas vara ett tvärvetenskapligt ämne där ekonomisk teori, statistisk metod och källkritisk metod utgör dess viktigaste beståndsdelar. Viktiga influenser finns även från sociologin och socialantropologin. Det viktiga studiet i ämnet gäller den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i samhällen, med tonvikt på västvärlden.Finanskapitalismen 1900-talet

Studiet koncentreras främst på faktorer som produktionssystemets in-verkan på människorna under t.ex feodalism eller kapitalism och hur pro-duktionsfaktorerna som arbetskraft, jord och kapital förhållit sig till varan-dra under olika historiska perioder.Ekonomisk tillväxt eller inkomstökning per capita samt ekonomisk utveckling, sektorsförskjutning t.ex från jord-bruk till industri, är viktiga begrepp som studeras i ämnet. Man använder sig ofta av emperi (datainsamling)och statistisk analys för att förklara historiska händelseförlopp.I ämnets doktrinhistoria studeras t.ex Adam Smith, Malthus, Ricardo och Marx som representanter för den klassiska ekonomiska synen. Vidare Schumpeter, Gerschenkron, Rostow, Keynes, Friedman och North som moderna förespråkare för ekonomisk-historisk analys.

I Sverige har Heckscher ansetts som ämnets grundare i och med dennes omfattande arbeten kring Sveriges ekonomiska historia under 1920-30-talen (se bl.a Hettne 1981). Heckscher hade en stark dragning mot det ekonomisk-teoretiska hållet även om han gjorde omfattande empiriska studier. Detta innebar att den nationalekonomiska teorin kombinerades med historisk källkritik tidigt inom ämnet, samt att statistisk metod fick allt större betydelse under 1960-70-talen med datorernas inmarsch.Ämnet använder sig främst av ekonomisk teori (nationalekonomi), men även av samhällsteorier från sociologin (se Jörberg i: Ekonomisk historia), kvantitativ metod (statistik) och kvalitativ metod (historisk källkritik).

Jag anser att ekonomisk historia ligger nära sociologin i sin nomotetiska ansats (sökandet efter det generella) men även i sin empiriska ansats: datainsamlingen. Vad gäller nationalekonomin saknar denna både socio-logins och historieämnets empiriska ansatser. Detta har idag, enl. min mening, givit upphov till teorier som oftast endast fungerar teoretiskt.Vad gäller allmän historia betonar denna mer det ideografiska eller det unika synsättet. Att en händelse ses som isolerad och ej uppkommen ur någon generell förklaring (se Adamson, s 9 för fler beröringspunkter med bl.a statsvetenskap och kulturgeografi).

Text: Per Jervrud.

Tillbaka