Mössorna eftersträvade sparsamhet och fredliga relationer med omvärlden och ville särskilt gynna jordbruket. När de också började angripa adelns privilegier genomförde den unge kungen Gustav III:e en statskupp 1772 som gjorde slut på frihetstiden. Gustav lll:s statskupp ledde till att kungamakten åter stärktes. Han ville vara en upplyst monark och gynnade konst och vetenskap. Men oppositionen växte både från adeln och de opriviligierade grupperna. För att ena landet gick Gustav III till angrepp mot Ryssland
1788, men kriget gick dåligt och mång adelsmän motsatte sig öppet kungen.
År 1789 gjorde han sig till envåldshärskare. Det skedde med stöd från de ofrälse stånden i riksdagen sedan han i gengäld avska-ffat de flesta av adelns privilegier. Men missnöjet i landet bestod och 1792 blev kungen mördad under en maskeradbal på slottet.
Bild av Stockholm på 1700-talet
Efterträdaren Gustav IV Adolf förde en konservativ politik. Internationellt allierade sig Sverige med Napoleons fiender, och när denne gick samman med den ryske tsaren kom Sverige återigen i krig med Ryssland 1808. Sverige led nederlag och förlorade Finland. Detta ledde till en militärkupp där kungen avsattes. Landet fick en ny författning grundad på upplysningsidéerna om maktdelning.
Nu sökte Sverige stöd hos Frankrike och den franske marskalken Jean Baptiste Berna-dotte utsågs till tronföljare. Denne valde emellertid att liera sig med Ryssland och kom därmed att föra Sverige till den segrande sidan i Napoleonkrigen. Som resultat av detta blev Norge 1814 ett svenskt lydland.
Årtiondena kring 1800 var en oro tid med statskupper och krig. Men sedan gick Sverige in i en lång period av fred utveckling som fortsätter än idag.
Källa:
Perspektiv på historien A, Nyström 2002.
