Under högmedeltiden skedde stora framsteg inom jordbruket. Med hjälp av hjulplog och kragsele på dragdjuren kunde bönderna bearbeta jorden effektivare. Åkerarealen ökade också genom att man odlade upp ny mark och övergick från tvåskifte till treskifte. Samtidigt som jordbruket blev effektivare ökade befolkningen kraftigt.

Också handeln fick ett uppsving, något som underlättades av att en större mängd pengar kom i omlopp. Genua, Florens och Venedig i Norditalien blev viktiga handelsstäder för exklusiva varor från Orienten, medan det tyska handelsförbundet Hansan fraktade fisk, salt och järnöver haven i norr. De allt rikare städerna bröt sig fria från feodalismen och styrde sig i stor utsträckning själva. Handelsmän och hantverkare (borgerskapet) var organiserade i gillen och skrän som övervakade varornas kvalitet och pris.



Under högmedeltiden var den katolska kyrkan som mäktigast. Påven stred med kejsare och kungar om vem som skulle bestämma, inte bara i religiösa frågor utan också politiskt. Kyrkans inflytande kom också till uttryck i korstågen, då kristna riddare drog ut för att återta Palestina från islam.Till en början hade de framgång men i slutet av 1200-talet gick det sista av korstågsrikena förlorat. Korstågen fick störst betydelse på det kulturella planet. I Konstantinopel och i arabländerna mötte europeerna mera utvecklade civilisationer och kunde ta lärdom av deras tekniska kunnande.

För större bild: Tryck!

Källa:Perspektiv på historien A, Nyström , 2002.