EFTER 1989 - Sydostasien



Den snabba utvecklingen först i Japan, sedan i de så kallade NIC-länderna i Sydostasien har medfört att ett nytt ekonomiskt maktcentrum etablerats utanför den "gamla" västerländska industrivärlden. Men till skillnad från EU har strävandena att åstadkomma en större ekonomisk och politisk enhet mellan länderna där hittills haft begränsad framgång.

Under 1990-talet blev utvecklingen i Ostasien mera krisartad. Den japanska tillväxten stagnerade och de flesta NIC-länderna drabbades 1997 av en omfattande ekonomisk kris, som förvärrades av de världsomspännande valutaspekulationerna. Eftersom många människor i området fortfarande lever på gränsen till fattigdom fick krisen allvarliga konsekvenser för levnadsnivån. Mellan 1975 och 1995 hade antalet fattiga i denna del av världen minskat från 720 till 345 miljoner. Uppemot hälften av dessa framsteg beräknas ha gått om intet genom det sena 90-talets kris. Särskilt i Indonesien har denna följts av svåra politiska oroligheter.

Det väldiga Kina klarade sig i stort sett undan den ekonomiska krisen. Där har utvecklingen mot en friare marknad och öppenhet för utländska investeringar fortsatt. Men Kina har förblivit en diktatur och kritik mot det kommunistiska partiet tolereras inte. När regeringsfientliga demonstrationer utbröt på Himmelska Fridens torg i Peking 1989 krossade militären med brutala medel protesterna. Hur Kinas fortsatta utveckling ska gestalta sig är en av de avgörande frågorna i världspolitiken inför 2000-talet.

Tillbaka