Ska det vara tillåtet att bära slöja i offentliga yrken?

Inledning

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. Människor som kommer från olika kulturer och religioner ska integreras i det svenska samhället. Sida vid sida ska vi leva och arbeta tillsammans.

I Sverige är det olagligt att diskriminera människor pga etnisk tillhörighet eller religon.

Men vi har också rätt att slippa bli påtvingad någon annans religion och dess symboler.

Slöjan har blivit en symbol för kvinnoförtryck och ojämlikhet. Ska vi då i vårt jämställda och demokratiska samhälle tillåta slöja?

Argument för att förbjuda slöja

De som argumenterar mot att kvinnor ska få bära slöja menar att den är en symbol för förtryck och inte har någon plats i ett modernt samhälle.

Att legitimera slöjan är det samma som att svika förtryckta kvinnor. Man ser slöjan som en symbol för en reaktionär och patriarkalisk syn på kvinnan . Det är en symbol för ” rätten” att förödmjuka och förtrycka kvinnor, för synen på kvinnan som mindervärdig.

Det moderna samhället måste skyddas från urgamla traditioner, kulturella riter och religiösa påtryckningar som finns i många muslimska länder.

Man menar att koranen dessutom inte ger något stöd för tvånget att bära slöja. Att troende muslimska kvinnor måste bära slöja är en seglivad myt.

Om muslimska kvinnor vill bära slöja är det en privatsak men det finns ingen orsak att tillåta slöjan i offentliga yrken och institutioner i sekulariserade länder i Europa.

Många menar att det överhuvudtaget är fel att hänvisa slöjbärandet som en ”religiös” sed eftersom islam inte gör någon åtskillnad på politik och religion. Slöjan är alltså lika mycket ett uttryck för en politisk ståndpunkt.

Vi har skiljt på stat och kommun därför måste religionen vara en privatsak.

Argument för att tillåta slöja

Sverige har sedan 1951 religionsfrihet. Det innebär att vi lever i ett land där människor har rätt att utöva en religion och rätt att avstå från att göra det.

Många kvinnor väljer att bära slöja för att det är en symbol som är intimt förknippad med deras tro, tradition och identitet i stort – något som gör att de känner sig trygga i sin vardag och trygga i sin tro. Staten har ingen rätt att rucka på människors identitet. Ett förbud skapar ett utanförskap som hindrar muslimska kvinnor från att få jobb och göra karriär. Ett förbud innebär alltså att vi förtrycker dem som vi säger oss vilja hjälpa.

Det finns en inom muslimsk debatt om slöjans vara eller icke vara tillsammans med andra krav för kvinnors jämlikhet. Ett slöjförbud utifrån kan inte vara ett sätt att stödja de feministiska strävandena menar många.

Ju mer förbud och tryck vi sätter på den muslimska gruppen – desto mindre utrymme för kritik och diskussion blir det inom gruppen. Istället sluter man sig allt mer och blir allt mer slutna och marginaliserade.

Går det överhuvudtaget att vara emot en stat som beordrar kvinnor att bära slöja samtidigt som vi själv strävar efter en lag som förbjuder dem att göra det.

Vi kan citera koranen vers 2:256 ” tvång skall inte förekomma i trosfrågor”

Istället för att stärka ett ”vi och dom” tänkande måste vi fokusera på likheterna. Integration handlar om tillit, om känslan av att höra till. Det är de känslorna vi ska förstärka inte känslan av utanförskap och olikhet.

Vad säger koranen?

Islam bildar inte en enhet utan är uppdelad i minst åtta större trosriktningar. Var och en har sina uttolkningar av Koranen. Det finns dock en ” standardversion” som bygger på den viktigaste arabiska kommentaren av Tabari från 900- talet. Än idag är Tabari utgångspunkt för de främsta representanterna inom Koranforskningen.

I kapitlen i Koranen som tar upp kvinnans roll: kapitel 33, 34 och 24 står det, enligt modern forskning, inget annat än att kvinnan ska skyla sina smycken, eventuellt behag, och inte stoltera med dem och att kvinnan ska sänka blicken. Däremot står inget om inpackningen av hela kvinnan i slöja. Ordet slöja, hijab, finns inte i koranen menar världens främsta expert på islam, Bassam Tibi.

I en vanlig översättning står” Säg till de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet; det leder till större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör. Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och de bör inte visa mera av sina behag än vad som ( anständigtvis) kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen. Och de ska inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader, sin svärfader, sina söner, sin makes söner, sina bröder, sina brorssöner, sina systersöner, närstående kvinnor…….”

 

Historia

Varför väcker muslimska kvinnors slöjor så starka reaktioner hos många men inte kristna nunnors dok?

Handlar det verkligen bara om slöjan eller handlar det om att slöjan är en symbol för islam och islam väcker rädsla.

De senaste tio-femton åren har det skett en förskjutning i den allmänna inställningen och den offentliga diskussionen. Men även om rädsla för propaganda för islam och muslimer har ökat senaste åren så är det inget nytt.

Dess rötter i den europeiska kristenhetens historia är djupa. Trots en gemensam Gud och ett gemensamt religiöst arv så har motsättningarna funnits där alltsedan de tidiga korstågens erövringskrig. Men det var genom kolonialismen och det moderna Europas framväxt som en ny världsbild med rasistiska förtecken formulerades och där islam och muslimer, tillsammans med folk och andra religioner, blev en del av de underlägsna ” andra” .

När Europa börja definiera sig som Europa på 1700 – 1800 talet så menade man det vita kristna Europa med en gräns någonstans mellan Grekland och Turkiet och i definitionen av andra folk som underlägsna och oss själva som överlägsna gick religion och vetenskap hand i hand. Islam blev hotfull för att det var en civilisation som spred sig in i Europa. Spanien, södra Italien, Balkan och hela det Ottomanska riket. Och det var en civilisation som fanns före den moderna västerländska civilisationen och som nu upplevs som ett hot mot Europa.

Det Ottomanska riket var under närmare 700 år en del av Europa. Det låg mitt i Europa och sträckte sig till Wiens gränser. Det har påverkat det nuvarande Europas kultur, historia och politiska sammanhang. Genom orientalismen som till en början även omfattade exempelvis Indien och Kina blev arabvärlden och de muslimska områdena en del av den mystifierade andra världen.

Orienten blev den omvända spegelbilden. Om vi är rationella är de irrationella. Om vi är kristna är de muslimer. Om vi är upplysta och demokratiska präglas de av sultanism och despotism.

Hela detta synsätt utgör fortfarande grunden för vårt sätt att betrakta världen och finns med när vi värderar och bedömer andra folk, kulturer och religioner. Uppdelningen i ett ”vi” och ”dom” ligger som ett osynligt filter i vårt synfällt och visar sig ofta i olika laddade symbolfrågor.

Andra länder

I Amsterdam är det förbjudet att bära slöja i skolan, förbud finns även i Turkiet och Tunisien.

I Frankrike pågår slöjdebatten sedan 1984. Där är slöja förbjuden i offentliga yrken och institutioner, bland annat för i elever i skolan. Men skolförbudet trotsas ständigt.

I Tyskland förs en debatt om man som muslimsk lärarinna får bära slöja. Myndigheten i Baden-Wurtbergen sa nej.

I Storbritannien tillåter man slöja både i skola och yrkesliv.

Då fundamentalisterna tog makten i Iran måste landets kvinnor nagla fast sina slöjor i hårfästet. Straffet för en synlig hårslinga var piskning, inte sällan till döds. Fortfarande råder slöjtvång i Iran. Utan slöja hade årets fredspristagare Ebadi inte kunnat verka som jurist i Teheran.

I Afganistan har kvinnor burit slöja i århundraden. Men det var kvinnan eller hennes familj som själv bestämde. Yrkeskvinnor och de välutbildade bar sällan slöja innan talibanerna införde påbud om den obligatoriska heltäckande slöjan – burka.

Burkatvånget upphävt men två av tre bland landets kvinnor bär sina heltäckande kläder av rädsla. Utan burka är de ett lättfångat byte för de talibaner som stryker omkring och inte tvekar att misshandla dem.

Också i Pakistan råder knytnävsrätten. Ett populärt fritidsnöje för många män är att jag kvinnor. Råkar de visa hårfästet kan de bestraffas med en saltsyredusch i ansiktet.

Gemensamt för dessa länder liksom Saudiarabien och halva Nigeria är inte bara tvånget att bära slöja utan också att de har eller har haft en fundamentalistisk regim och att samhället är genomsyrat av islamism.

Däremot är det en missuppfattning att slöjtvång existerar i alla muslimska stater. Faktum är att de flest muslimska kvinnor inte bär slöja, varken i väst- och nord-afrika eller i sydostasien.

Avslutning

Det var inte mer än ett år sedan jag träffade en muslimsk tjej, Sofia, för intervju. Vi diskuterade mycket och kom bl.a in på slöjan. Jag blev förvånad då hon berättade att hon själv, utan någon inblandning av föräldrar, gjort valet att bära slöja. Det var ju en symbol för kvinnoförtryck! Men visst var jag tvungen att fundera om efter mötet. Slöjan betydde mycket. Slöjan var en symbol över någonting hon var stolt över. Och vad är det för fel med det?

Hur skulle Sverige, i religionsfrihetens namn, kunna förbjuda Sofia att utöva sin religion i hennes nya land?

Många nya frågor har väckts även nu, under arbetets gång. Och mycket nytt har jag lärt mig.

Det är svårt att veta vilket ben man ska stå på. Argumenten är både många och starka från båda förespråkare och motståndare.

Men innerst inne är jag nog en så kallad plikt- eller regeletiker. Jag anser att den muslimska slöjan är ett uttryck för ett förtryck av kvinnan, och bör inte bäras. Morallagen inom oss säger att detta är fel, vilket i och för sig har sin grund i min uppväxt. Slöjan är inte bara en symbol för dolda kroppar utan också ett uttryck för tanken att kvinnan ska gömma sig, och liksom finnas i bakgrunden. Men jag är osäker på om slöjförbudet är den rätta vägen. Å ena sidan skulle det vara att prisge de förtryckta kvinnorna i de islamiska länderna. Å andra sidan skulle många muslimer komma att uppfatta förbudet som förtryck och brist på respekt. Det säger också emot vår tro på religionsfrihet. Vi lever i ett land där vi har rätt att utöva en religion och rätt att avstå från att göra det. Detta ska vi värdesätta högt.

I juli 2002 nekades en ung kvinna jobb som programledare på Sveriges Television för att hon bar slöja. Att vara en oberoende television borde väl betyda att den skulle kunna anställa en programledare oavsett vilka, berättigade eller oberättigade, föreställningar människor har om henne eller honom.

Kan man bara bli anställd om man lever upp till normen i det svenska samhället? Och vem gör i så fall det?

Diskussionen om slöjförbud i skolan är het just nu. Ska slöjan ses som en symbol för religionen eller som en symbol för kvinnoförtryck. För många muslimer är slöjan en symbol för vad de tror, liksom korset är en symbol för kristna. Ska vi även förbjuda folk att bära kors eller andra religiösa symboler i skolan och på våra arbetsplatser. Vi kanske också ska ha regler för annan klädsel tex kjollängd mm. Var går gränser och med vilken rätt sätter vi den?

Trots att frågan är komplex och svår tycker jag inte att vi ska acceptera slöjan. Den står för en kvinnosyn som vi i vårt samhälle inte kan ställa upp på.

 

Källförteckning

Pedagogiska magasinet nr 4 – 2004

Artikel: Islamofobi i vår vardag

Skriven av: Leif Mathiasson

DN Resor

Tvånget att bära slöja är en myt

www.DN.se

Aftonbladet Nyheter

Kvinnohelvettet – Lidandet i det tysta

Skolvärden

Artikel: Kors eller slöja