> Metaetik
    > Pliktetik
    > Konsekvensetik
    > Sinnelagsetik
    > Dygd etik
    > Etiska frågor
    > Vad tycker du?
    > Uppgifter-Prov
    > Elevarbeten
    > Etiklänkar

Etik- att göra det rätta

Elevarbeten

Konsten att vara snäll -


Ett etikarbete av Emil Göthlin
i Te3B
VT-06



Konsten att vara snäll

Jag har många gånger funderat kring begreppet "snäll". Under livet har jag vid flera tillfällen stött på begrepp som ”Var snäll mot andra, så är de snälla tillbaks” eller ”Behandla andra som du vill bli behandlad själv”. Som barn har det varit något positivt att vara snäll. När det gäller vuxna å andra sidan förekommer ordet snäll i andra sammanhang. "Ja, han är snäll, men det var Hitler mot vissa också" eller: "Det enda positiva man kan säga om henne är att hon är snäll".

Så hur är det med egenskapen "snäll"? Är det ett positivt eller negativt värdeord? Är det bra eller dåligt att vara snäll? Det verkar hos vuxna som om begreppet "snäll" upplevs som barnsligt eller omoget. Det verkar också som om snälla människor samtidigt förutsätts vara lite "dumma i huvudet". Ibland tycks begreppet "snäll" också relatera till en svag människa, en som inte vågar säga ifrån. Hos barn är det däremot okej att vara snäll.

Och hur är det med ordet "God", som nästan är synonymt med snäll? "En god människa" är något vi sällan hör, förutom möjligen när någon har avlidit. När begreppet väl dyker upp sägs det vanligtvis med en ironisk klang.

Hur har det kunnat bli så här? Hur har beteckningar som "snäll" och "god" blivit negativt laddade ord? Det är dags för en vetenskaplig revolution i synen på den snälla människan.

Enligt Stefan Einhorn är en snäll människa ”En individ som lever med etiken i sitt hjärta. En människa som ständigt bär i sitt medvetande med sig omtanken om medmänniskan.” I mina öron låter detta som i allra högsta grad goda egenskaper och jag håller verkligen med honom på den punkten. Han säger också att ”Den snälla människan är minst av allt dum. Den snälla människan är tvärt om mycket klok, för hon har - medvetet eller omedvetet - förstått vad det faktiskt handlar om: Det vi gör för våra medmänniskor gör vi också för oss själva.

Vi har allt att vinna på att vara goda mot våra medmänniskor och vår omvärld och mycket att förlora på att inte vara det. Den som är snäll är inne på en väg mot framgång.”

Snällhet är en viktig faktor när det handlar om hur framgångsrika vi blir i våra liv. Så om vi inte är snälla av någon annan anledning kan vi vara det för vår egen skull - för att vi vill bli framgångsrika i våra liv. Författaren James Freeman Clarke har formulerat saken på sitt egna sätt: "Sträva efter att göra gott och du kommer att upptäcka att lyckan jagar efter dig."

En annan intressant sak är att detta inte bara gäller för individer utan också för grupper, organisationer och samhällen. Studier av människans historia kan ibland verka som ett motbevis. Hänsynslösa och diktatoriska stater har ibland kunnat lägga under sig betydligt godare samhällen. Men dessa vinster visar sig i regel vara kortlivade och har inte sällan lett till de onda samhällenas undergång. Det verkar som om att det är de omhändertagande och goda grupperingarna som i längden vinner.

Att vara snäll är inte alltid en egenskap som är enkel att omsätta i praktik. Att alltid låta andra få sin vilja igenom är till exempel inte lika med att vara snäll, speciellt inte om de andra har fel och om konsekvenserna kan bli negativa. Att vara ryggradslös och låta sig utnyttjas av andra är inte heller lika med att vara snäll. Eller att ställa upp och göra saker som man själv inte vill. Snällhet är en egenskap som måste förvaltas med en stor portion omdöme. Och i undantagsfall kan man, under en kort tid, behöva göra saker som av andra upplevs som mindre goda. Det är viktigt att vara snäll på ett äkta, positivt och gott sätt Det är en konst att vara snäll!

De finns de som hävdar att människan i grunden är ond. Och att mycket som sker människor emellan är ondskefullt. Jag håller inte med. Min uppfattning är istället den motsatta: de mesta vi gör för varandra är gott. De allra flesta människor strävar i grunden efter att göra det som är rätt.

Jag var en gång på en föreläsning om etik och om hur man ska bemöta människor. Inledningsvis fick vi frågan: Vilken framträdande egenskap skulle du helst vilja ha? Därefter fick vi en rad alternativ: Intelligent, kreativ, skicklig yrkesmänniska, rolig eller att vara en god medmänniska. Mer än 90 % av publiken valde det sistnämnda alternativet och vår föreläsare var inte förvånad, eftersom statistiken är sådan. Siffrorna talar sitt tydliga språk; vi prioriterar att vara goda, till och med framför oändliga rikedomar eller superinteligens.

Det finns två olika sorters intelligens; vanlig intelligens och om emotionell intelligens. De förra begreppet handlar om vår förmåga till analytiskt tänkande, det senare om vår förmåga att känslomässigt hantera en situation. Stefan Einhorn menar på att det också finns en annan form av intelligens, nämligen etisk intelligens. ”Vår etiska IQ beskriver vår förmåga att göra gott. Denna förmåga är delvis nedärvd och delvis utvecklad under tidiga barnaår. Men detta är en form av intelligens som vi även kan utveckla under livets gång. Oberoende av vår tidigare nivå av etisk IQ kan vi alla bli mer intelligenta i detta avseende. Och det är en viktig form av intelligens, eftersom den är en grundläggande faktor när det handlar om hur vi ska lyckas i våra liv.”

Det finns inga perfekta människor och vi ska akta oss för dem som tror att de saknar brister Den dag vi tror att vi är våra ideal är det dags att börja om. ”Den genomgoda människan är en hägring som vi gärna får jaga, i medvetenhet om att det är som att som att söka skatten vid regnbågens ände - vi når aldrig riktigt fram.” Men vi kan bestämma oss för att bli bättre människor, i vetskap om att vi aldrig blir perfekta. Och de ända vi till slut kan göra är vårt bästa.

Om snällhet och etik

I vårt samhälle har vi principer och normer som vi bör följa. Att inte ljuga är en norm som vi alla är överens om. Bör vi inte också ställa upp för våra vänner? Att ljuga för en god väns skull kan tolkas som att vara snäll, men är det å andra sidan rätt att fara med osanning? På samma sätt är det en norm i samhället att vi ska hålla våra löften. Ett löfte ska inte svikas. Men ibland hamnar vi i situationer där mer godhet kan skapas om vi bryter mot denna norm.

Så här kan vi resonera fram och tillbaka utifrån flera olika exempel. Hur vi än agerar är de både rätt och fel. Det finns ett filosofiskt område som handlar om hur vi bör analysera och agera i olika dilemman - etiken. Snällhet och etik överlappar i många avseenden varandra. Därför tror jag det är viktigt att vi ägnar lite utrymme åt att fundera över vad snällhet och etik innebär, över vilka förutsättningar vi har att agera på ett gott sätt och över hur vi kan utveckla denna förmåga.

Etik

 

Begreppet etik kan definieras på olika sätt. Som jag ser det handlar etik alltid om relationer - till andra människor, djur till och med växter. Etik handlar om att ta ett ansvar för dessa relationer. Stefan Einhorn definierar etik som följande: "Det sätt på vilket vi relaterar till våra medmänniskor och till vår omvärld". Han vill också understryka att: ”Det faktum att etiska ställningstaganden inte är ovanliga företeelser i vår vardag.” Därför handlar etik inte bara om beslut på liv och död. Varje gång vi möter en människa möter vi också etiken. Etik handlar därför om konsten att vara en (med)människa. Enligt Stefan Einhorns definition sträcker sig emellertid vårt ansvar längre än så. Vi har också ett ansvar för hela vår jord. För människan har möjligheten att lägga den i ruiner. Det krävs alltså etik för att vi skall kunna göra gott, för att vi människor ska ha en möjlighet att överleva som art och för att vår värld ska kunna leva vidare.

"Moral" används när det handlar om att göra gott eller ont. Ursprungligen var det ingen skillnad mellan moral och etik, eftersom båda orden betyder sed eller sedvänja, på grekiska respektive latin. Med tiden har innebörden av de båda begreppen emellertid ändrats. En definition av etik lyder: "De yttre normer, lagar och regler som vi förväntas följa." Etiken är enligt denna definition ett ramverk som vi individer ska hålla oss innanför. Moral kan definieras som "Det praktiska handläggandet av etiska valsituationer", vilket innebär att moral handlar om hur vi som individer tänker och agerar inför ett etiskt problem

Exempel på att människor visar godhet och omtanke mot varandra är många. Men varför är vi goda mot våra medmänniskor i de allra flesta situationer? Varför slår vi inte helt enkelt ihjäl grannen när han kör med sin motorgräsklippare klockan sju en lördagsmorgon? Varför stjäl vi inte en olåst bil på gatan om den är finare än vår? Varför är vi i allmänhet justa, vänliga och ömhändertagande mot våra medmänniskor? Svaret är att vi inte säkert vet.

Religionsföreträdare hävdar ofta att anledningen är att det finns en gudomlig "naturlag" som leder till att goda handlingar får sin belöning medan onda får sitt straff. Och att förmågan att skilja mellan ont och gott är nedlagd i människan.

Evolutionsbiologerna kan å sin sida hävda att människan har begåvats med ett etiskt/moraliskt tänkande för att det innebär en överlevnadsfördel. Annars skulle vi i ett tidigt skede ha utrotat varandra eller fallit offer för andra djurarter eftersom vi inte hade kunnat samarbeta och försvara oss.

Sociologerna i sin tur hävdar att det handlar om sociala konventioner, vilket innebär att vi kommit överens om att behandla varandra väl för att alla vinner på det. Dessa normer, regler och lagar förs sedan från generation till generation genom att varje ny barnkull får lära sig dem av föräldrar och det samhälle de tillhör.

Det kan naturligtvis vara så att alla har rätt och att förmågan att vara god har kommit till oss på flera sätt. Kanske är det som en bil med dubbla bromskretsar. Får vi inte egenskapen på ett sätt finns det reservsystem.

 

Källor:

Konsten att vara snäll – Stefan Einhorn

Egna Tankar

Diskussioner med intresserade människor

 

Tillbaka