> Metaetik
    > Pliktetik
    > Konsekvensetik
    > Sinnelagsetik
    > Dygd etik
    > Etiska frågor
    > Vad tycker du?
    > Uppgifter-Prov
    > Elevarbeten
    > Etiklänkar

Etik- att göra det rätta

Elevarbeten

Genteknik

- Etiska aspekter kring skapandet
av nya livsformer

Ett etikarbete av
Lina Cedergård
NV 3C
HT-04

Inledning

Frågan; ”genmodifiering eller genmanipulering?” kan verka konstig. Är inte det samma sak? Jo, betydelsen av orden är samma, men det som skiljer dem åt är hur man tar ställning till gentekniken. Användandet av ordet genmodifiering ger känslan av att det är något nytt och fantastiskt. Medan genmanipulering har en mer negativ klang. Bara genom det faktum att det finns två ord kring samma teknik, beroende på vad man tycker, visar att denna nya teknik är fylld av etiska problem och skilda åsikter.

Människan har under de senaste åren stärkt sin makt över naturen genom genteknik. Detta ger oss oändliga möjligheter, men väcker också svåra etiska frågor. Tidigare var det slumpmässiga mutationer och naturligt urval som drev evolutionen framåt. Idag kan vi människor ha ett finger med i spelet. Frågan är om vi människor har rätt att ändra i ”Guds skapelse” eller den ”naturliga ordningen”?

Genteknik



För att få en förståelse för de etiska aspekterna kring genteknik, måste man veta vad genteknik innebär. Alla levande organismer är i grund och botten uppbyggda på samma sätt. Vi människor består av miljontals celler, detta gör även andra djur och växter. Cellerna är så små att de endast syns i mikroskop. De allra minsta organism-erna består endast av en cell. Varje cell innehåller i sin tur en cellkärna. I denna finns arvsanlagen lagrade i form av DNA i cellkärnans kromosomer. I DNA-molekylen finns gener som kodar de protein som ska bildas i kroppen. Generna bestämmer allt ifrån vilken hår och ögon färg vi ska få, till hur musikaliska vi blir och vilka sjukdomar vi kan drabbas av. Det är vår unika genuppsättning som gör att varje individ är speciell.

När man pratar om genteknik innebär det att man går in och ändrar i arvsanlagen (genetik = ärftlighetslära). På detta sätt påverkar man organismens utveckling genom att t.ex. ta bort en gen, ersätta en gen mot en från en annan art eller tillföra en helt ny gen, kanske t.o.m. en konstgjord. Med denna teknik kan vi framställa organismer med helt nya egenskaper. Vi kan till exempel genom att föra in den mänskliga genen för insulin i en bakterie, få den att producera insulin som diabetiker är beroende av. Vi kan göra genmodifierade växter som både kan vara hållbarare och mer näringsrika eller som tål ett visst bekämpningsmedel. Analys av DNA är också en form av genteknik. Det så kallade HUGO-projektet ( HUman Genom Organization) är ett projekt som startade världen över för att kartlägga människans alla gener. Detta ökar kunskapen om hur bl.a. ärftliga sjukdomar fungerar. Analys av DNA kan också användas som identifieringsmetod. Detta gör polisen vid brottsutredningar och idag är det en viktig del vid det svåra identifieringsarbetet i Thailand.

Det finns oändligt många användningsområden för denna nya teknik. Det satsas mängder av pengar på forskning, både från privat och statlig sektor. Allt för att öka vår kunskap och lyckas med nya saker. Men som sagt, har människan rätt att göra dessa ingrepp i moder natur? Debatten kring genteknik handlar mycket om känslor och moral, eftersom det är i livets innersta kärna man gör ingrepp. Det finns alltid etiska problem kring nya tekniker, men det som rör genteknik rör inte bara teknisk fakta, utan även existentiella frågor.

Historik

Människan har ända sedan urminnes tider ägnat sig åt djuravel och växtförädling. Detta är på ett sätt början till genteknik. Organismer med önskade egenskaper väljs ut och människan låter dem föröka sig. Den moderna gentekniken började utvecklas i början av 1970-talet, men grunden lades mycket tidigare. Den österrikiske munken George Mendel var den förste att ägna sig åt forskning kring ärftlighetslära. Genom att undersöka ärtväxter införde han begrepp som dominanta och recessiva anlag. Han lade grunden för Morgan som i början av 1900-talet visade att generna finns i kromosomerna. Han var i sin tur den förste att börja kartlägga gener, detta gjorde han med hjälp av bananflugan. Ett mycket viktigt framsteg gjordes 1953 då Watson och Crick visade en modell för DNA-molekylens uppbyggnad och förklarade hur genetisk information kunde föras vidare från generation till generation. Genom att ärftlighets-gåtan var löst öppnades nya fascinerade möjligheter och dessa fortsätter hela tiden att utvecklas.

Gentekniken och biologin har även en mycket mörk historia. I takt med att forskningen inom ärftlighetsläran gick framåt blev fler vetenskapsmän intresserade. Utan egentliga bevis sade man att t.ex. sinnessjukdom och asocialitet satt i generna. Detta ledda fram till att man även trodde att det fanns olika genetiska raser bland människor. Till de sämre raserna tillhörde bl.a. judar, zigenare, slaver och även mentalsjuka. Den överlägsna rasen var den germanska (ariska) och begreppet rashygien myntades. Denna ”genetiska vetenskap” om raser ledde till nazismen, med Adolf Hitler i spetsen. För att skydda den ariska rasen började man utrota de lägre stående raserna.

Det har visat sig att de tyska vetenskapsmännen spelade en viktig roll under förintelsen. Den genetiska vetenskapen låg till grund för allt och de utnyttjade även fångar i koncentrationsläger för mängder av experiment, allt för ”forskningens skull”. Den stora frågan efter förintelsen har varit hur det kunde pågå? Hur kunde så många människor göra så fel? Nu i efterhand anser man att det var grupptryck och auktoriteter (t.ex. forskare), som fick människorna att acceptera ”sanningen”. Den vanligaste tanken vi tänker kring detta är nog: Det kan aldrig hända igen! Men vi har nog fel.

Flera experiment har nämligen gjorts som tyder på att vi människor är beredda att gå lika långt igen. Ett gjordes på ett universitet i USA. Där lät man studenter vara assistenter vid ett försök, som innebar att man skulle ta reda på hur mycket elektricitet en mänsklig kropp klarar. De placerade en ”försöksperson” i en glasbur med el-sladdar till hela kroppen. Studenten fick ta hand om reglaget, medan professorn som ledde experimentet, tittade på alla mätinstrument. Nästan alla av de 50 försöks-studenterna vred upp strömmen så länge som professorn sa till, även om försöks-personen ”svimmade” av smärta. Efter hela experimentet fick studenterna reda på sanningen och man frågade dem hur de kunde vrida så länge som de gjorde. De hade inget annat svar än att ”professorn sa det!”. Samma svar gav även tyskarna efter andra världskriget, jag lydde bara order.

På grund av detta är det viktigt att fundera över vad vi idag gör med nutidens vetenskap. I boken Genteknik, kloning och stamceller står det:

”Vad kommer kommande generation att döma oss för? Historien ger en ledtråd. Det vi idag fördömer är ofta handlingar, som då de skedde, byggde på en föreställning som nästan alla accepterade.”

På grund av detta är den etiska diskussionen kring dagens genteknik mycket viktig. Alla har ett ansvar, inte bara forskare och vetenskapsmän. Det är viktigt med en etisk debatt både med förespråkare och motståndare.

Motståndares argument

Den vanligaste invändningen mot gentekniken är att den ”strider mot naturens ordning”. Motståndarna menar att de organismer som framställs med hjälp av genteknik aldrig skulle uppstå spontant i naturen och därför har människan inte rätt att skapa dem. Människan har inte rätt att styra över naturen med en sådan precision som gentekniken innebär. Detta ska lämnas till det gudomliga eller slumpen, vilket man nu föredrar.

Att se gentekniken som ett miljöhot är en ganska vanlig uppfattning i Sverige. Gentekniken är ett hot mot den biologiska mångfalden, vilket innebär att gentekniken kommer utrota arter på jorden som levt här mycket längre än den unga arten människa. De hävdar att alla livsformer har rätt att få behålla sina ”naturliga” arvsanlag.

Genteknik är ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker och metoder som rör arvsanlagen. Detta gör att den etiska diskussionen ibland gäller tekniken som helhet, men oftast handlar den om specifika tillämpningar, eftersom tekniken redan är etablerad. Gentester på foster är en genteknisk tillämpning som medför många motargument. Än så länge används metoden bara på äldre kvinnor (större risker vid graviditet) och den används bara för att se om fostret är skadat. Men motståndare menar att denna teknik i framtiden kommer att utvecklas. Detta kan leda till att föräldrar i framtiden kommer att kunna kvalitetskontrollera sitt blivande barn. Då kommer inte frågan vara om barnet har en allvarlig sjukdom, utan kommer barnet bli begåvat i skolan och se bra ut. Kritiker hävdar att detta kan leda till A- och B-människor, likt samhället i filmen GATTACA (Andrew Niccol, 1997). En ny form av diskriminering kommer att uppstå, gendiskriminering. Paralleller brukar dras till förintelsen i nazityskland, där var det ”ras-gener” som bestämde människors värde. I framtidens samhälle blir det de ”lyckosamma generna” som styr ens värde.

Forskare som ägnar sig åt genteknik brukar påstå ”att det inte är tekniken och kunskapen i sig som skapar etiska problem, detta uppstår först när tekniken används”. Vissa håller dock inte med om detta och menar att genteknik från början är odemokratiskt och skapar etiska dilemman. De menar att vi som lever i ett demokratiskt samhälle, lever i tron om att alla människor är skapta lika och att våra liv blir det som vi gör dem till. Med genteknik kommer denna inställning att kastas omkull, den kommer att visa att människor har haft väldigt varierande tur i det ”genetiska lotteriet”. Motståndarna hävdar att detta medför att människors självbild blir sämre och vi blir ”slavar under våra gener”. Människor kommer sluta se möjligheterna i livet och värst av allt, de kommer sluta hoppas.

En aktuell diskussion är den om DNA-register. Ska alla Sveriges medborgare finnas med i ett register som underlättar bland annat polisens arbete? En del svarar absolut nej på denna fråga. De menar att det finns allt för många sätt att missbruka denna information på. Människor har rätt till en genetiskintegritet. Ett exempel är att det skulle kunna bli svårt att teckna försäkringar. Finns alla våra gener lagrade som en ”streckkord” kan den säga om man löper stor risk att t.ex. dö i förtid. Då är det inget försäkringsbolag som vill försäkra personen. Ett DNA-register i fel händer skulle få förödande konsekvenser menar motståndare.

Det finns oändligt många argument mot specifika gentekniker. Jag har här skrivit ner några. Men den klart viktigaste invändningen mot denna nya teknik är att det stör naturens ordning och att vi människor har tagit oss friheten att göra något vi egentligen inte har befogenhet till.

Förespråkares argument

De som förespråkar genteknik menar att det är resultatet som ska bedömas, inte metoden. Den viktigaste etiska frågan är vilka förändringar vi ska acceptera och med vilka syften, inte hur vi gör förändringarna.

Det vanligaste motargumentet var som sagt att gentekniken ”strider mot naturens ordning”. Detta kan förespråkarna hålla med om, men menar också att våra vanligaste husdjur och växter inte är en del av denna ”ordning”. Människor har alltid ägnat sig åt avel och växtförädling. På så sätt har dagens husdjur utvecklats till arter som inte alls liknar tidigare släktingar. Utan att gå in i arvsanlagen har människan fått fram livsformer med nya egenskaper. Gentekniken är bara en utveckling av denna teknik. Ska man ta avstånd från genteknik bör man också ta avstånd från dagens hund och katt raser. Rasen Belgian Blue är ett annat exempel på hur människan kan ändra ett djurs egenskaper ordentligt, utan att använda genteknik. Detta nötkreatur är så stort att de måste födas med kejsarsnitt och vissa djur kan inte ens stå på benen. Djuret lider på grund av att det avlats fram för att producera mängder av kött. Att ett djur lider är lika olämpligt oavsett hur man ”fram tagit” det.

Som jag skrivit tidigare är genteknik en samling av olika tekniker. Även när förespråkare diskuterar fördelar med gentekniken måste man se till varje tillämpning. Det går inte att dra all genteknik över en kam. Gentekniknämnden gör en jämförelse med elektricitet. ”Att se allt som drivs av elektricitet ur samma etiska synvinkel, skulle vara som att jämställa elektriska stolen med en glödlampa, eftersom båda drivs av el.” Samma sak gäller gentekniken. De som är för denna teknik ser de etiska problemen med den snabba utvecklingen. Men de anser att fördelarna väger över nackdelarna. De tror att människan är kapabel till att ta ansvar över det hon gör, genom att hitta regler och vettiga tillämpningar av de nya kunskaperna.

Gentekniknämnden är en statlig myndighet som är till för att övervaka den gentekniska utvecklingen i Sverige och världen. De säger att ”det är egenskaperna hos den organism som är resultatet av våra ingrepp som ska värderas – inte sättet som organismen fått dessa egenskaper på”. Detta är sammanfattande för det gentekniskt positiva sidan. Den etiska bedömningen görs efter tre principer:

 

  1. Plikten att minimera lidande
  2. Långsiktig hållbarhet, ekologisk hänsyn och biologisk mångfald
  3. Respekten för människans integritet och värdighet

Följs detta bör motståndarsidans farhågor inte inträffa.

I andra länder

I Sverige och många andra länder forskar man kring genteknik parallellt med ELSA-forskning (Ethical, Legal and Social Aspects). Detta visar att det finns ett globalt intresse för de etiska frågorna. Svenskar är i allmänhet mer positiva till genteknik än de övriga EU-medborgarna. Fast det skiljer sig beroende på vilken genteknisk metod man diskuterar.

Det finns stora skillnader mellan lagstiftningen i Europas länder ang. genforskning. Men den största skillnaden är mellan Europa och USA. För att inte bromsa utvecklingen av genteknik med traditionella lagar, har man i USA ”Guidelines” som ändras ofta. Detta för att forskningen ständigt går framåt. I Europa styrs utvecklingen av vanliga lagar, samma kring alla tillämpningar. Detta gör att förutsättningarna för genteknik skiljer sig från land till land.

 

Egna tankar

Genom detta arbete och tidigare arbeten om genteknik i biologin har jag fått mer kunskap om ämnet. Detta leder i många fall till att man blir mer skeptisk till gentekniken. Detta stämmer inte för mig. Jag var redan innan positiv till den nya tekniken och är det fortfarande, men självklart ser även jag de etiska och tekniska riskerna. Det finns nog ingen, varken forskare eller mindre insatt person, som ser odelat positiv på gentekniken.

När det gäller etiken och moralen kring genteknik är jag, likt de flesta förespråkare, en konsekvensetiker. ”Den handling är riktigast som får de bästa konsekvenserna.” För att komma fram till om en tillämpning är etisk rätt gäller det att väga fördelarna mot nackdelarna, göra en kalkyl över konsekvenserna handlingen får. Genom att välja den handling som ger mest gott till flest människor, gör jag ”rätt”. Handlingen att avla, ser de flesta inte som något fel, medan de menar att genteknik inte är etiskt försvarbart. Genom att man då ser till konsekvenserna och inte tekniken som sådan kan även genteknik vara rätt. Så ser jag det.

Motståndarna till genteknik som ser tekniken som i grund och botten fel, är pliktetiker. De menar att genteknik har en inneboende egenskap att vara emot naturens ordning som gör att den alltid bör vara förbjuden. Det spelar ingen roll vilka konsekvenser gentekniken får, jämfört med andra metoder.

För mig är det självklart att man inte fördömer gentekniken som sådan. Där finns alldeles för viktig kunskap som både kan förbättra och rädda liv. Vi kan t.ex. framställa nya mediciner, minska svälten eller göra nya organ för transplantation, detta ser jag som livsviktiga kunskaper. Ett DNA-register skulle även det kunna vara ett bra resultat av genforskningen. Ett sådant skulle verkligen underlätta det fruktansvärda jobbet att identifiera omkomna i Thailand. Men som all ny teknik kan även gentek-niken missbrukas. Vissa av motståndarnas argument håller jag med om. Gentekniken kan leda till att människovärdet rubbas. Ända sedan barnsben har man fått höra att alla människor är lika mycket värda. Men börjar folk välja bort barn med vissa egenskaper är detta påstående snart en lögn. Därför har alla ett jätte viktigt ansvar att se till att inte gentekniken går för långt. Allmänheten måste vara kritisk mot denna nya teknik som både finns på ”gott och ont”.

Ännu ett citat ur boken Genteknik, kloning och stamceller:

”Ju mer vi vet, ju mer vi skulle kunna göra, desto noggrannare måste vi funder över vad av allt som skulle kunna göras som bör göras.”

Detta citat får avsluta mitt etikarbete kring genteknik och mitt svar på den inledande frågan är; Genmodifiering!

Källor

Internet:

www.genteknik.se

www.eudoxa.se

www.yelah.net

www.bionetonline.org

www.bibelsajten.se

www.fof.se

www.to-life.se

www.dhr.se

www.genpat.uu.se

http://www3.lu.se/info/lum/LUM_10_99/04_gener.html

www.regeringen.se

www.all2know.com

Litteratur:

Genteknik, kloning och stamceller, av Henrik Brändén,

utgivare Vetenskapsrådet

Under ytan, av Torgny Wirén och Mats Johansson

Tillbaka