Etik- att göra det rätta

Elevarbeten

Genteknik - Etiska aspekter kring skapandet av nya livsformer Ett etikarbete av Fanny Dragén NV 3A HT-03

Vad är genteknik?

I dagens samhälle går utvecklingen snabbt framåt inom många områden. Gentekniken
är ett exempel på utvecklingen sam dessutom get upphov till många etiska frågeställ-ningar.

Vad är då genteknik? För att svara på den frågan måste man först definiera vad en gen är. I cellkärnan finns långa DNA-kedjor som styr alla kroppens funktioner. Genen är en del på DNA-kedjan som bestämmer en viss egenskap, tex. ifall vi är rödhåriga eller blonda. Vissa egenskaper styrs dock utav mer en gen som kan vara placerade på olika ställen på kedjan.

Definitionen av genteknik innebär att man medvetet gör ingrepp i arvsmassan (i generna) hos en organism. Forskningen har kretsat kring både människo-, växt och djur-DNA. Ett stort genombrott kom på 70-talet med hybrid-dna-teknik, även kallat genmanipulation och genmodifiering. Begreppen innebär att man för över gener från en organism till en annan. Den största etiska frågan har därför kommit att bli om vi har rätt att förändra något som naturen själv skapat.

Debatten kring genteknik har existerat ända sedan tekniken uppkom, nästan alla har någon åsikt i ämnet. Gentekniken kan ge oss bättre föda och botemedel mot sjuk-domar, samt förmågan att ta bort oönskade egenskaper (såsom Krabbes syndrom) hos ofödda barn. Tekniken kan dock, som all kunskap kan, missbrukas. Ett etiska problem är tex. hur man ska se företagens patent och vinster inom gentekniken, kan man patentera en gen? Ytterligare problem är riskerna som är förknippade med gentekniken och hur man i framtiden skulle kunna använda tekniken på även männi-skor.

Genteknikens historia

DNA-kedjorna som förekommer hos tex. en alger, som förökar sig genom kloning, borde vara identiska, men så är det inte. Hela tiden sker slumpmässiga mutationer i generna, dvs. förändringar i generna, oftast märks inte förändringen, men ibland kan en ny och fördelaktig egenskap inom arten uppstå.

Att vi som människor förbättrar djurs och växters egenskaper är inget nytt fenomen, det är något vi har gjort sedan 10 000 år tillbaka. Egenskaper vi har uppskattat har vi selekterat fram genom att endast använda djuren med bäst egenskaper för oss, tex. de grisar som har mest fläsk, till parning. Vi har även förädlat växter. Generna har dock inte förändrats direkt, utan enbart de gener som gagnat oss har kunnat selekterats fram.

Under 1800-talet upptäckte Johann Mendel, en österrikisk augustinmunk, samband för hur olika anlag (dvs. gener som bestämmer tex. hudfärg) nedärvs från föräldrar till dess avkomlingar. Mendels forskning ledde till att s.k. genetiker ansåg att arterna höll på att dö ut, en tanke som även antogs av allmänheten. De menade då att olika anlag, som är typiska för tex. svenskar, skulle försvinna, eller försämras, om de tilläts blandas med an dra folktypers anlag. Tankar som dessa kom att leda till judeförföljelser i Tyskland. Sterilisering av mentalt handikappade samt sinnesslöa pågick även i Sverige.

På 70-talet utvecklades arbetsmetoder för att flytta gener från en organism till en annan, hybrid-DNA-teknik, vilket tidigare nämnts. Tekniken hade dock upptäckts decenniet innan. De första försöken med genteknik gjordes på bakterier som man gav olika egenskaper. Med hjälp utav en viss typ bakterier kunde man framställa mänskligt tillväxthormon som gavs till bl.a. kortväxta barn. Under en natt kunde man i labbora-toriet fram ställa lika mycket tillväxtshormon som kunde utvinnas ur 12 000 döda kroppar. Även insulin har framställts på liknande sätt. Inga protester hördes dock mot detta.

Gentekniken fortsatte sedan på växter, man gjorde tex. jordbruksgrödor motstånd-skraftiga mot bekämpningsmedel och vissa växter mer frosttåliga genom att tillsätta bl.a. antifrysprotein från flundror. År 1994 kom genmanipulerade tomater, som tålde stötar bättre, ut på marknaden i USA.

I USA framställdes i början av 1980-talet de första transgena djuren, dvs. djur som i sin arvsmassa fått tillsats av andra djurs gener. Ett exempel var de jättemöss som framställdes. De flesta genmanipulerade produkterna har framställts i USA, där har också den etiska debatten rasat som mest. Den har då handlat om huruvida genför- ändrad mat är farlig att äta och om forskningen på bakterier kunde göra organismerna farligare. Även fåret Dolly, född 1996 är framställd med hjälp av en ny gren inom gentekniken, kloning. Xenolog transplantation är ett framtida användningsområde för gentekniken. Man tar då organ, som fått mänskliga egenskaper, ifrån tex. grisar och för över till människor. Även påven godkänner denna metod som skulle lösa organ-bristen.

Man vet dock inte vilka delar av DNA-t som bestämmer våra egenskaper, i de flesta fall. För att kartlägga samtliga gener hos människan pågår nu ett projekt, HUGO, där man försöker detaljbestämmer genernas egenskaper. Eftersom det som genteknik oft-ast innebär för oss, hybrid-DNA-tekniken, inte är särskilt gammal ser de huvudhuvud-sakliga etiska frågarna idag ut på samma sätt som för några decennier sedan.

I Sverige finns sedan1994 en lag om genetiskt modifierade organismer. Genteknik-nämnden har tillsatts för att bevaka att de etiska frågorna följs. Deras principer för bedömning av verksamheter som sysslar med genteknik i Sverige är, formulerade i tre punkter, följande:

* Plikten att minimera lidande.
* Långsiktig hållbarhet, ekologisk hänsyn och biologisk mångfald.
* Respekten för människans integritet och värdighet.

Lagarna är dock något otydliga eftersom djur kan utsättas för lidande under forsk-ningsförsök, något som de flesta är beredda att offra för att minska lidandet för en människa.

Gen-etik, de etiska problemen kring genteknik

Gentekniken handlar delvis om människans förmåga att ansvara för sin kunskap, men
också om respekt för livet. Eftersom gentekniken sprider sig över ett brett område,
kommer enbart de intressantaste och största för- och motargumenten behandlas. Först
beskrivs motargumenten och sedan argumenten för genteknik. Dock kan nämnas att motståndare till genteknik inte alltid är negativa till allt, förespråkare är inte heller posi-tiva till alla förändringar utav gener.

Mot genmanipulering

Motståndare till gentekniken hävdar ofta att vi, som människor, inte har rätt att skapa
nya varelser på det sätt som vi gör. Rätten att skapa nya arter ligger i högre makters,
såväl gudar som naturkrafter, händer och därför inte i våra. De anser att även om vi som människor har kunskapen att skapa nya, och för oss ”bättre”, arter genom genmanipulering, så bör vi inte göra det. Ett amerikanskt slagord mot genmanipulation, och förändring av djur och växter, är ”if it ain’t broke there is no need to fix it” – om det inte är trasigt så behövs det inte lagas.

Religionerna ställer sig olika till genmanipulation, nästan alla håller dock med om att liv är något som är heligt och därav inte bör förändras. För att nämna kloning som exem-pel är alla religioner utom den västerländska kristendomen emot detta. De flesta reli-gioner menar nämligen att det är djuren, som är de som utsatts mest, drabbas av alltför svåra bieffekter för att detta ska vara etiskt försvarbart.

Det finns i naturen exempel på genmanipulerande bakterier som genom sina värdar själva får den näring de behöver. De som är mot genmanipulering anser dock att vi som människor har ett val till skillnad från dessa bakterier och därav inte själva måste utnyttja andra varelser.

Gentekniken kan användas till att bestämma kön, sjukdomar och andra egenskaper hos ofödda barn. Föräldrar kan därför välja att inte föda ett barn med tex. Krabbes syndrom eller Dows syndrom. Är det etiskt försvarbart att inte föda ett barn för att det är sjukt? Motståndarna hävdar att det inte är det. De ser en framtid där man inte bara tar bort ärftliga sjukdomar, utan även oönskade egenskaper och lägger till önskade som intelligens. I västvärlden kan bli något som de flesta har tillgång till, de som inte har råd och människor i U-länder skulle antagligen inte ha råd. Detta skulle kunna ge upphov till ett A- och ett B-lag av människor, de som är vackra, intelligenta och musikaliska, samt de som är ”normala”. Denna utveckling skulle om något kunna ge upphov till ett rasistiskt tänkande, med hemska konsekvenser. En annan konsekvens som motståndarna ser är att föräldrar till sist har en förpliktelse mot sina barn att göra dem perfekta.

Svenska kyrkan och de flesta andra religionerna är mot detta; eftersom alla människor
är lika värda, oavsett egenskaper, är likaledes ofödda och sjuka barn också dem berättigade till ett liv.

Ett annat argument mot genmanipulation är att vi fortfarande vet för lite om konse-kvenserna av utnyttjandet av gentekniken. Det har utvecklats flera grödor som tål vissa bekämpningsmedel. Om bonden köper en sådan gröda måste han även köpa be-kämpningsmedlet från samma företag. Något som ökar företagens inflytande över
bönderna. Vissa ogräs har dock utvecklat egen resistens mot bekämpningsmedlet, en
oväntad bieffekt. Delvis har detta skett genom att några mutanter av ogräset redan varit resistenta mot giftet och delvis genom att ogräset kunnat kopiera grödornas gener. Motståndare tycker därför att om tekniken ska brukas, så bör en försiktig-hetsprincip följas, för att undvika ekologiska katastrofer som vi inte tidigare känt till. Katastrofer kan tex. vara att människor blir förgiftade av grödan eller att andra växter utrotas. Hotet mot biologisk mångfald är något som de flesta är bekymrade för, därför har olika kommittéer tillsats på olika ställen i världen för att bevaka forskningen.

Utveckling av nya läkemedel är en process som är både kostsam och tidskrävande. Läkemedelsutvecklingen som drivs utav vinstmotiv riktar främst in sig mot stora folk-
sjukdomar såsom högt blodtryck och magsår. Bara detta är något som kritiseras kraftigt, det är inte rätt av företagen att rikta in sig på enbart vissa sjukdomar av vinstmotiv.

För att bedriva forskningen kräver företagen forskningsunderlag. Detta kan tas från
patienter och deras läkarjournaler. När de har hittat en speciell gen hos människan kan
de ta patent på den och varenda gång sjukvården behöver använda genen måste de
betala royalty. Motståndarna anser att det inte är försvarbart att ta patent på en gen
som ju faktiskt finns inom alla människor. Borde i så fall de patienter som deltagit i undersökningen även de få en del utav vinsten?

Sjukvården kan testa genvarianter hos patienter redan nu genom blodprov. I framtiden
vill många, bl.a. kriminaltekniker och läkare, att DNA-t hos hela befolkningen ska kart
läggas. Är det då rätt att företag och försäkringsbolag använder sig av den informa-tionen? Motståndare menar att det skulle kränka den människans integriteten och gen-diskriminering skulle kunna bli ett nytt problem. Gendiskriminering kan vara att man inte får ett jobb för att man bär på generna för alkoholism.

För genmodifiering

Förespråkare för genmodifiering brukar nämna att man genom ökade kunskaper kan
framställa nyttigare föda som dessutom är tåligare och lättare att odla. De ser genmo-
difieringen som ett värdefullt redskap i framtiden.

Svenska kyrkan anser att man bör ”värna om den enskilda människan gentemot natur-
vetenskap och teknik”. Eftersom även påven ställer sig positiv till Xenolog transplan-
tation, då arvsmassan måste förändras hos djuret, är den västerländska kristendomen
mycket öppen för gentekniken. Genteknik och vetenskap som minskar människors
lidande anser de vara gott, det är därför de anser att även forskning på djur är försvar-
bart så länge de inte lider för mycket.

En annan åsikt, hos förespråkarna, är att genmodifieringen är nästa steg i den långa förädlingsprocess av djur, som människan använt sig av genom flera tusen år. Att ändra några gener hos djuren, är enligt dem, samma sak som att fördriva förädlings-arbete, fast det går snabbare.

Att genmodifiera människor ses som något gott då sjukdomar, såsom Alzheimers, kan
utrotas. Dock finnas det en gråzon mellan vad som bör klassas som en sjukdom och vad som är en negativ egenskap. De flesta anser att bara sjukdomsgener ska förändras och inte negativa egenskapers gener, då det är våra olika egenskaper som gör oss till människor. Vissa anser dessutom att det är varje förälders rätt att försöka föda så perfekta barn som möjligt, för vem vill inte ha perfekta barn? De menar då att människan alltid strävat efter att bli bättre, något som den kan bli genom att egenskap-er tillsätts eller tas bort. För att utveckla och förfina tekniken, att utbyta gener hos människor, krävs att man forskar på mänskliga embryon, man studerar då stamcell-erna. Samtliga riksdagspartier, utom kristdemokraterna, uttryckte sitt stöd för stamcellsforskning på embryon.

De ekologiska konsekvenserna som kan uppkomma (se exemplet om grödor i texten
om motståndare) ser företagarna (inom bekämpningsmedelsbranschen) inget problem i. De anser att om ett bekämpningsmedel upphör att fungera, finns det fler att använda.
Enligt dem så uppkommer heller inga andra allvarliga konsekvenser, till följd av ogräs-ets nys egenskaper.

Genmodifiering kan även användas till att skapa nya grödor som tål bl.a. torka och
solljus bättre. Dessa grödor skulle kunna användas i U-länderna för att motverka svält,
genom en bättre och näringsrikare avkastning.

Att företagen får patent på gener anser företagare inom området och många förespråk
are. Om inte företagen fick något patent skulle det för dem vara onödigt att lägga ner tid och pengar då deras konkurrenter skulle kunna ta deras idé utan att själva behöva lägga ut något. Att låta företagen ta patent på gener, och därmed även uppmuntra de att lägga ner resurser på gentekniken, främjar utvecklingen av nya och användbara läkemedel, något som alla har användning av.

En italiensk biskop lade fram ett förslag kring frågan om genpatent; ”Att katolska kyr-
kan, som Gud Faders representant på jorden, ska söka patent på hela skapelsen, för
att sedan låta alla som vill utnyttja den”. En intressant tanke, men problemet kring före-
tagens vinstbehov skulle fortfarande kvarstå.

Att varje människas genuppsättning skulle registreras innebär att man lättare kan upp-
täcka genetiskt betingade sjukdomar, såsom cancer, i tid. Även om man är positivt
inställd, till det syftet av forskningen, så innebär inte det att man accepterar att det ska
vara en offentlig handling, dvs. att försäkringsbolag har rätt att se dem.

Lagar i andra länder

Precis som i Sverige, tillåts inte forskning kring terapier på könsceller, i andra länder, då detta kan innebära att nya anlag förs vidare till kommande generationer. Dock krävs, givetvis, i alla länder tillstånd för att få använda sig av genmodifierade grödor och för sättet man använder dem på. Patent på gener kan även tas i de flesta länder, och om inte det går kan man alltid patentera generna i länderna där det går.

EU:s syn på genmodifierad föda gör att EU går mot mer ekologisk odling. Flera av Europas regeringar har nämligen tagit ställning mot genmodifierad mat. I USA däremot är regeringen mer positivt inställd, då president George W. Bush tillsatt flera ministrar med anknytning till Monsanto, ett stort genteknikföretag.

Egna åsikter

Allteftersom min kunskap inom genteknik har ökat, har min positiva inställning till tekniken minskat. Mitt sätt att påverkas av den ökade kunskapen, är vanligt förekommande. De flesta människor som fördjupar sig i gentekniken, får oftast en mer negativ inställning, precis som jag har fått. Dock tror jag att gentekniken inte kan förhindras, då forskare ständigt hittar kryphål i olika länders lagar, dessutom kan illegala forskningsexperiment göras.

Jag anser att forskning inom genteknik är av godo, sjukdomar kan botas och bättre föda kan produceras. Dock anser jag att vi inte bör drabbas av hybris, om forskningen går för långt vet ingen hur konsekvenserna kan komma att bli. Som så många andra vetenskapliga rön, kan även dessa missbrukas. Severino Antinori, en italiensk forskare, hävdar att han redan börjat använda tekniken, på ett enligt mig oetiskt sätt, och bedriver kloning av människor. Att forska på människor på det sätt som han Antinori gör är enligt mig inte att respektera livet. Vi har sett konsekvenserna utav kloning av djur, Dolly som gick en för tidig död till mötes, ska vi utsätta även männi-skor för detta lidandet?

Forskning på människor, som kan göra oss friskare och lyckligare, ser jag dock som
något positivt. Då menar jag att man i framtiden kan utrota sjukdomar, såsom ärftlig
cancer och manodepressiva sjukdomar. Samhället kommer därmed att bli både lycklig
are och friskare, vilket kommer att sänka vissa kostnader inom vården, men framförallt
hindra många anhörigas lidande. Däremot anser jag inte att man ska arbeta för att göra människor vackrare och intelligentare. Om man ändrar människors yttre och inre egen-
skaper, ändrar man även personligheten. Jag tycker följaktligen att eftersom alla männi
skor är lika värda, bör man även respekteras för alla sina egenskaper och därmed får
dessa inte ändras.

Jag är dock lite kluven i min åsikt då jag dessutom anser att man som förälder, vill och
borde få, ge liv åt en så perfekt avkomma som möjligt. Vilken förälder skulle vilja anklagas av sitt barn, för att de inte valde att ta bort egenskaper som tex. dyslexi, färgblindhet och gomspalt.

Att genmodifiera mat är jag positiv till, i viss mån. Jag anser att nya och framförallt nytti
gare grödor enbart skulle komma mänskligheten till nytta, men det finns dock en baksida. Om jag accepterar genmodifiering av grödor, innebär det även att jag tillåter att nya arter bildas, arter som kan påverka det ekologiska systemet, genom att tex. konkurrera ut andra sädesslag. Därför tycker jag att de försiktighatsprinciper, som bl.a. gentekniksnämnden förespråkar, bör användas bättre. Grödor vars konsekvenser inte kan beräknas bör inte planteras ut i naturen eftersom konsekvenserna kan bli ödesdigra.

Fiaskot Golden rise innebar att man producerade ett ris med högt näringsinnehåll, riset
blev dock så dyrt att bönderna inte hade råd att köpa det. Själva syftet med riset gick
därmed förlorat. Utveckling av grödor till U-länder, kan bli ett fiasko på samma sätt,
det kan bli för dyrt för bönderna att köpa in eftersom företagen kräver profit.

I frågan om ifall företagen har rätt att ta patent på gener går även där mina åsikter isär.
Samtidigt som jag tycker att företagen ska ha rätt till vinst på sin forskningen, så tycker
jag även att det inte är riktigt att man ska kunna patentera gener som ju alla människor
bär på. Hade inte företagen kunnat patentera gener, såsom andra forskare tar patent på uppfinningar, hade de inte varit intresserade av att satsa resurser inom området. Det hade inneburit en långsam framställning av exempelvis nya mediciner. Om ett företag tar patent på tex. genen för mörk hårfärg, borde alla framtida föräldrar betala royalty för att få ge sina barn mörk hårfärg. Jag tror dock inte att något sådant skulle kunna ske. Fördelarna med patent på gener, menar jag överväger nackdelarna något, då viktiga produkter når marknaden fortare.

Källor

Böcker:

• Djuren och Gentekniken, Aktuell debatt om husdjuren och etiken, utgiven av Forskningsrådsnämnden 1988.
• Kemiboken B 100p, med laborationer och arbetsövningar, av Hans Borén, Monika
Larsson, Tor Lif, Sigvard Lillieborg och Birgitta Lindh, utgiven av Liber 2001.
• Genvägar, av Agneta Arnesson-Westerdahl och Roger Olsson, utgiven av naturskyddsföreningen 1992.

Internet:

• http://www.kyrkanstidning.com/arkiv/2000/kt18/nyheter/debatt.html
• http://www.codex.uu.se/oversikter/genteknik/genteknik.html
• http://www.yelah.net/articles/gmo0809 Daniel Nilsson
• http://www.aftonbladet.se/nyheter/0001/30/gen.html
• http://www.bibelsajten.nu
• http://www.mimersbrunn.se/arbeten/1221.asp Caroline Håkansson
• http://www.genteknik.se/publ/genteknik.pdf
• http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/gentekn/news/hurmaktfulltmons- anto.html

Tillbaka