|
Inledning
Dödsstraff innebär att en människa döms till döden för ett brott hon har begått, genom avrättning.
Dödsstraffet har länge varit och är fortfarande ett debatterat ämne i många länder.
Statistik
Enligt Amnesty har i april 2006
- 86 länder tagit bort dödsstraff för alla brott ur lagstiftningen.
- 11 länder kvar dödsstraff enbart för vissa brott i krigstid.
- 25 länder kvar dödsstraff i lagstiftningen, men har inte avrättat någon på minst tio år.
- 74 länder kvar dödsstraff i lagstiftningen och har genomfört minst en avrättning de senaste tio åren.
Amnesty har uppgifter om att 2005 genomförde 22 länder avrättningar. Av dessa genomfördes 94 % i fyra länder. I Kina avrättades 1 700 människor, i Iran 94, i Saudiarabien 86 och i USA 60.
Detta är bara de avrättningar som man vet har genomförts. Mörkertalet uppskattas vara väldigt stort eftersom många regeringar, bland andra Kina, hemligstämplar all statistik om antalet avrättningar. Amnesty uppskattar att Kina avrättade 7500-8000 människor år 2006. Enligt Liu Renwen, en känd kinesisk juridisk expert avrättas runt 8 000 människor varje år i Kina. Man är helt säker på att Kina avrättar flest människor varje år av alla länder i hela världen.
Fler och fler länder avskaffar dödsstraffet. Sedan 1990 har 40 länder avskaffat dödsstraffet, och under de senaste 20 åren har antalet länder som genomför dödsstraff halverats.
Argument för dödsstraff
Dödsstraff tjänar många olika syften.
Brottslingen blir bestraffad
Brottslingen blir bestraffad för sitt brått.
Detta kan kännas bra för t ex mordoffrets anhöriga. Många anser att det enda rättvisa straff en mördare kan få är att även ta hans liv. Ingen risk för återfall
Genom att avrätta en person elimineras risken att denne någonsin kan göra något brott igen. Om man ger en brottsling livstids fängelse, så är samhället säkert så länge han sitter där. Men när han släpps fri är risken för återfall stor.
Av de som under 1973-1989 blev dömda för mord återföll 25% i nya brott inom tre år efter frigivningen.
Av de 101 långtidsdömda som blev frigivna 1994 återföll 38 % i nya brott inom fyra år efter frigivningen.
En stor undersökning i USA visar att av de mördare som blev frigivna 1983 återföll 42 % i nya grova brott inom tre år.
Dödsstraffets avskräckande verkan
Man kan tro att dödsstraff har en avskräckande verkan och att därigenom antalet våldsbrott minskar. Detta är även det främsta argumentet för dem som förespråkar dödsstraff.
Men ofta tänker en person som just skall t ex dräpa en människa inte på följderna. Handlingen kan vara impulsiv och den som begår handlingen kan vara påverkad av alkohol eller droger.
Om man planerar ett mord, så tänker man med säkerhet också över vilket straff man kommer att få om man blir tagen av polisen. Men samtidigt så räknar man med att inte bli tagen av polisen och därigenom inte bli bestraffad alls. Pga det spelar det egentligen ingen roll vad för sorts straff man får, bara det är ett någorlunda hårt straff.
Det har gjorts många undersökningar angående dödsstraffets avskräckande verkan, framför allt i USA.
Dessa visar att
- det inte finns några skillnader i antalet våldsbrott mellan länder som har dödsstraff och de som inte har det.
- dödsstraff inte har mer avskräckande effekt än andra former av straff.
- våldsbrott varken ökar om man avskaffar dödsstraffet eller minskar om man återinför det.
- i USA har antalet mord de senaste 20 åren varit 48-101 % högre i stater som har dödsstraff kvar jämfört med stater som inte genomför dödsstraff. Texas som avrättar flest personer är en av de stater som har högst antal mord.
- I Kanada har antalet brott sjunkit med 43 % sen de avskaffade dödsstraffet.
År 1983 undersöktes statistiskt våldsbrott i 14 länder som avskaffat dödsstraffet. Förvånande nog minskade våldsbrotten efter avskaffandet av dödsstraffet i fler än hälften av dessa länder. Det har visat sig att antalet grova våldsbrott faktiskt ökar omedelbart efter en avrättning.
Det finns inga undersökningar som visar att dödsstraffet har någon avskräckande effekt. Ändå är detta, det främsta argumentet för dem som förespråkar dödsstraff.
Eftersom det finns så många olika faktorer som påverkar antalet grova brott, så kan man utifrån statistik inte med säkerhet avgöra om ökningen eller minskningen beror på om dödsstraff används eller inte. Därför kan man inte avgöra om dödsstraff har mer avskräckande verkan än andra brott.
Argument emot dödsstraff
Dödsstraff är diskriminerande
Det har riktats kritik mot domstolar i USA eftersom svarta och fattiga särbehandlas i domstolarna på ett negativt sätt.
95 % av alla dödsdömda i USA har inte haft råd med en egen advokat.
Rika människor har större chans att inte få dödsstraff eftersom de har råd med bra advokater medan fattiga människor som inte har råd med egna advokater har större chans att få dödsstraff. Alltså får de som har mycket pengar inte domen dödsstraff lika ofta som de som är fattiga fastän de har gjort lika allvarliga brott.
Det har gjorts undersökningar som visar att svarta människor har större risk att få domen dödsstraff än vita och att risken att få domen dödsstraff för mord är större om offret är en vit människa. 88 % av de som har avrättats i USA, har dömts för mord på vita personer. Detta är konstigt eftersom antalet svarta mordoffer är 50 %. 1991 avrättades för första gången på över 50 år en vit man som mördat en svart i USA. Av de människor som sitter i fängelse i USA och väntar på sin avrättning är majoriteten svarta.
Dödsstraff har en brutaliserande verkan
Dödsstraff har en brutaliserande verkan pga några olika anledningar.
Många människor som har begått ett brott som de vet straffas med döden gör naturligtvis vad som helst för att inte bli tagen av polisen. Om de blir tagna kommer de ändå att få det hårdaste straffet, så det spelar ingen roll om de begår ännu fler brott. Om t ex en person i Kina begår skattefusk som straffas med döden, så kan han t ex mörda poliser och oskyldiga människor eller ta gisslan för att inte bli tagen av polisen.
En del forskningsresultat visar att respekten för människovärdet minskar genom att staten medvetet avrättar människor. Brottslingar tycker inte att det är lika allvarligt att döda människor om till och med staten gör det.
Om man avrättar en människa kan det leda till att andra människor vill hämnas på staten. Framför allt när det är terrorister man avrättar. Ofta är det oskyldiga som blir offer för hämnden.
Risk att oskyldiga avrättas
Man kan sällan vara absolut helt säker på att en människa verkligen har begått det brott hon döms för. Om en människa får livstids fängelse och man senare kommer på att hon är oskyldig, så släpper man ut henne ur fängelset och ger ersättning. Men om man ger en människa domen dödsstraff, avrättar henne, och senare kommer på att människan var oskyldig så kan man inte längre göra någonting åt det. Dödsstraff är slutgiltigt och oåterkalleligt.
Tyvärr händer det ibland att oskyldiga blir avrättade. Man vet inte hur många oskyldiga som har avrättats i USA. USA har sedan 1977 släppt 123 dödsdömda fria pga. att det de inte begått det brott de dömts för. Om man har dömt 123 oskyldiga till döden och sedan ofta genom en slump kommit på att de är oskyldiga, hur många oskyldiga har då blivit avrättade, utan att man vet detta?
I många länder döms människor till dödsstraff, i väldigt bristfälliga rättegångar som inte uppfyller internationella regler för en rättvis rättegång. Många av de som får dödsstraff är utlänningar som har dömts till döden i rättegångar utan varken juridiskt ombud eller tolkhjälp. Detta innebär att den åtalade ofta inte ens vet vad han anklagas för. I t ex Saudiarabien förs människor ibland från sin fängelsecell och avrättats utan att veta att de var dömda till döden. I Kina framtvingas bekännelser under tortyr, ibland av politiska skäl för att t ex tysta motståndare till regeringen. I vissa länder verkställs avrättningarna inom några timmar efter domen, så de dömda har ingen möjlighet att överklaga domen.
Ett exempel på en människa som blev dömd till döden fastän han var oskyldig är Anthony Porter. En grupp journalistikstuderande på Northwestern University undersökte hans fall och hittade ganska lätt bevis som bevisade att han var oskyldig. Han släpptes ut ur sin dödscell 48 timmar innan sin avrättning skulle genomföras. Om studenterna inte hade undersökt fallet som ett skolprojekt hade han blivit avrättad.
Avrättningar kan gå fel
Avrättningar som egentligen ska vara relativt smärtfria kan gå fel och bli till tortyr. Detta händer tyvärr ibland. Det uppstår komplikationer som gör att den dömde utsätts för outhärdliga plågor.
Ekonomi
Vissa anser att en fördel med dödsstraff är att fången oskadliggörs så att han inte sitter i fängelse och kostar pengar. Men egentligen är det mycket dyrare att döma någon till döden och avrätta honom än att hålla en person i fängelse på livstid. Bara dödsstraffrättegången och en första omprövning kostar omkring 1,8 miljoner dollar i USA vilket är dubbelt så mycket som det kostar att hålla en fånge i fängelse på livstid. Sedan sitter fången i fängelse och väntar på sin avrättning i runt nio år, vilket också kostar pengar.
Dödsstraff är ett omänskligt straff
Dödsstraff är ett grymt och omänskligt straff. Det är psykiskt väldigt plågsamt för den dömde att sitta i en dödscell och vänta på sin avrättning. Det är även plågsamt för anhöriga av brottslingen. För att göra straffet ännu mer plågsamt får den dödsdömde i vissa länder som t ex Uzbekistan och Vitryssland inte veta när avrättningen ska ske. Så de måste alltid vara rädda och beredda på att de ska bli hämtade och avrättade.
Många anser att livstids fängelse är ätt hemskare straff än dödsstraff. I t ex Italien kan man som tidigast bli benådad efter 26 år om man har fått livstids fängelse. Därför vill italienska fångar att regeringen ska återinföra dödsstraff.
Dödsstraff förnekar mänskliga rättigheter
I FN:s artikel nr 3 om de mänskliga rättigheterna står det: ”envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”.
Dessa rättigheter sätter gränser på vad man får göra mot en annan människa. Många ifrågasätter att staten ska ha rätt att avgöra vem som ska få leva och vem som ska dö.
Historia
Dödsstraff är ett av de äldsta straffen som finns och användes länge innan det fanns fängelsestraff eller böter. Människor har genom alla tider avrättat andra människor som enligt dem har begått något brott, gjort något fel eller på något sätt varit annorlunda.
De äldsta bevarade lagtexterna som stödjer dödsstraff är från 1700 f Kr, och ger dödsstraff för runt 25 olika brott. De äldsta bevarade lagtexterna från Sverige är från 1200-talet. I dessa står att man kan få dödsstraff för många olika brott.
Mellan 1558 och 1603 när Elizabeth I var drottning i England avrättades 82000 människor. Man fick dödsstraff för nästan alla brott. Några exempel på brott som man fick dödsstraff för är olovligt fällande av träd, stöld av vita rovor och vänskapligt umgänge med zigenare.
Dödsstraff var under medeltiden och fram till 1800-talet ett folknöje. Man fick dödsstraff för väldigt många olika brott. T ex kunde en svensk kvinna få dödsstraff om hon blev anklagad för att vara häxa. Man kunde bli straffad med döden bara för att man yttrade sig kritiskt mot kyrkan, vilket ofta vetenskapsmän gjorde. Fångar blev torterade och avrättade offentligt, och det samlades många människor för att titta på.
På 1700 talet bestraffades 68 olika brott med dödsstraff i Sverige. Jämfört med andra länder var detta ganska lite. Mellan 1761 och 1790 avrättades 263 människor i Sverige.
Vid slutet av 1700-talet under upplysningen blev dödsstraffet starkt kritiserat. Avrättningar började bli humanare och slutade att hållas på offentliga platser.
Kejsarinnan Elisabeth av Ryssland som regerade mellan 1741 och 1761 undertecknade inte en enda dödsdom och hon avskaffade dödsstraffet 1753. Fredrik den Store i Tyskland avskaffade ungefär samtidigt dödsstraffet. 1764 gav Cesare Beccaria ut boken ”Om brott och straff” vilken kritiserade både dödsstraff och tortyr. Dessa händelser väckte stor uppståndelse i olika länder i Europa och man trodde att brottsligheten skulle öka dramatiskt. Men det gjorde den inte, utan tvärtom den minskade.
Under 1900-talet och då främst under andra hälften har inställningen till dödsstraff ändrats märkbart och många länder har avskaffat det, framför allt i Europa.
År 1863 avskaffade Venezuela som första land dödsstraffet helt och år 1865 avskaffade Rumänien som Europas första land dödsstraffet.
År 1862 ägde den sista offentliga avrättningen rum i Sverige och 1877 avskaffades offentlig avrättning i lagstiftningen. Den 23 november 1910 skedde den sista avrättningen i Sverige. Dödsstraffet avskaffades ur lagstiftningen år 1921 för brott i fredstid och 1972 för brott i krigstid. 1975 förbjöds dödstraffet i grundlagen.
Den 1 maj 1999 började Amsterdamfördraget gälla. I Amsterdamfördraget står att länder som tillämpar dödsstraff inte får vara medlemmar i Europeiska Unionen.
Det har alltid funnits människor som har varit emot dödsstraff. Så tidigt som år 427 f Kr räddades alla män i upprorsstaden Mitylene från avrättning av Diodutus, som sa att dödsstraffet inte hade någon som helst avskräckande inverkan. År 79 f. kr. avskaffade en buddistisk munk dödsstraffet i Ceylon. I japan var dödsstraffet avskaffat mellan 800 och 1100 talet och i Frankrike var dödsstraffet avskaffat mellan 500 och 800 talet.
Typer av brott som straffas med döden
Vilka brott som straffas med dödsstraff beror mycket på i vilket land man befinner sig i. I t ex Kina kan man få dödsstraff för väldigt många olika brott. I Iran kan man få dödsstraffet för moralbrott som otrohet och dåligt beteende.
Men alla länder som har dödsstraff straffar oftast dessa brott med döden:
Upprepade mord, högförräderi/landsförräderi och terrorism.
Dödsstraff i olika delar av världen
Sverige
En fråga som kommer upp i undersökningar i Sverige ibland är om vi ska återinföra dödsstraffet.
Olika rundfrågningar visar ett ökat stöd för införandet av dödsstraff, för särskilt allvarliga brott. Framför allt ungdomar är för dödsstraff.
Aftonbladet ställde frågan ”Är det rätt med dödsstraff?”
40 % svarade nej medan 60 % svarade ja.
Sifo frågade: ”Finns det något brott som borde kunna straffas med döden?”
49 % tyckte att det fanns det medan 48 % tyckte att det inte fanns det.
Norden
Inget av de nordiska länderna har kvar dödsstraff. De var relativt tidiga med att avskaffa dödsstraffet och om inte andra världskriget hade kommit så hade Sverige varit det sista landet i Norden som utförde en avrättning.
Europa
Ett krav för att vara medlem i Europiska Unionen är att inte ha dödsstraff i sin lagstiftning eftersom det strider mot Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Om ett land är medlem i Europarådet får det ha kvar dödsstraff i lagen men inte verkställa några avrättningar.
Ryssland är alltså medlem i Europarådet eftersom de inte avrättar människor, men de är inte medlemmar i Europiska Union eftersom de har kvar dödsstraff i sin lagstiftning. Av de europeiska länderna är det bara Vitryssland som fortfarande utdömer och verkställer dödsstraff, och därför är landet inte medlem i Europarådet. Turkiet avskaffade dödsstraffet för att bli medlem i Europiska Unionen. Förutom Vitryssland verkställer inget land i Europa dödsstraff.
USA
År 1976 återinfördes dödsstraffet i USA efter att det avskaffades år 1972. Sedan 1976 har 1 047 människor avrättats. 38 av 50 delstater har kvar dödsstraffet, men de flesta avrättningarna sker i ett fåtal av delstaterna. T ex har 376 av de 1047 avrättningarna ägt rum i Texas.
Under 2005 avrättades 60 personer i 16 delstater. 19 personer avrättades i Texas, fem i Missouri, fem i Indiana, och fem i North Carolina.
Dessa siffror låter höga men i förhållande till de femton till tjugo tusen människor som mördas varje år i USA är dödsdomarna relativt få.
USA har en stark folkmajoritet för dödsstraffet. Ungefär 70 % av befolkningen är för dödsstraff. De flesta presidenter har varit för dödsstraff, däribland George W Bush.
I USA är det väldigt lång väntetid för de dödsdömda från det att de får domen tills de blir avrättade. Den genomsnittliga väntetiden är nio år.
I mars 2005 avskaffades dödsstraff för minderåriga och förståndshandikappade. Tidigare kunde 16-åringar dömas till döden, men efter beslutet höjdes gränsen till 18 år.
Kina
Kina är det land som avrättar flest människor i världen. I Kina straffas 68 olika brott med döden, däribland prostitution och skattefusk.
Rättegångarna är bristfälliga och uppfyller inte de internationella reglerna för en rättvis rättegång. Man använder tortyr för att tvinga fram bekännelser vilket naturligtvis ökar risken drastiskt för att oskyldiga döms till döden. De dömda blir ofta avrättade i anslutning till rättegångarna så de har ingen möjlighet att överklaga domstolens beslut.
Amnesty misstänker att det är efterfrågan på organ för transplantation som ligger bakom det höga antalet avrättningar i Kina.
Indien
I Indien verkställs dödsstraff sällan. Bara runt 50 personer har avrättats sedan sjuttiotalet, men antagligen är mörkertalet stort.
Iran
Iran är det enda land som under 2005 avrättade brottslingar som var under 18 år då de avrättades eller begick brottet. Åtta människor avrättades för brott som de hade begått när de var under 18 år och två var under 18 år när de avrättades. Att döma minderåriga till döden är ett brott mot FN’s barnkonvention som Iran har anslutit sig till.
Japan
I Japan förekommer dödsstraff och 79, 3 % av befolkningen stöder dödsstraff.
Oftast får bara personer som har mördat flera personer eller mördat i kombination med våldtäckt eller rån domen dödsstraff. Sedan 1946 har 766 mördare dömts till döden.
Avrättningsmetoder
I dag används sju olika avrättningsmetoder i värden vid verkställande av dödsdomar.
Dessa sju är:
Hängning
Hängning är tillsammans med arkebusering den mest använda avrättningsmetoden i världen och innebär att den dömde hängs med ett rep runt halsen. I den nyare metoden används en fallucka.
Om repet är av en viss längd beroende på den dömdes vikt knäcks nacken så att hjärnan skiljs från den övriga kroppen omedelbart. Om repet är kort dör den dömde av kvävning genom strypning och om det är långt kan huvudet skiljas från kroppen.
I Iran och Libyen avrättar man personer med ett kort rep och i Japan, Egypten, Kuwait, Botswana, Irak och Singapore med ett långt rep. Iraks förra president Saddam Hussein avrättades genom hängning år 2006.
Arkebusering
Arkebusering är en avrättningsmetod som används både i militära och civila sammanhang.
Arkebusering innebär att antingen en ensam bödel eller en grupp soldater, vanligtvis upp till nio, skjuter på den dömde med gevär. För det mesta är bara några vapen laddade med riktig ammunition medan de andra är laddade med lös ammunition. På det sättet vet man inte vem som avfyrade det dödande skottet, och därigenom minskas soldaternas skuldkänslor. Dödsorsaken är antingen skador på organ som hjärta och lungor, skador på det centrala nervsystemet eller inre blödningar
Arkebusering används väldigt mycket i Kina. I Kina skjuter man den dömde i bakhuvudet så att man inte förstör dennes organ utan kan sälja dem senare.
Halshuggning
Halshuggning innebär att den dömdes kropp placeras under en bila som sedan släpps ner och skiljer huvudet från kroppen. Det kan även gå till så att en bödel hugger av huvudet med hjälp av en yxa eller ett svärd. Bödeln måste både vara stark och exakt för att det ska räcka med ett hugg.
Halshuggning används och har använts i många länder i värden sedan antiken.
Under revolutionens skräckregering avrättades många fiender till den franska genom halshuggning med giljotin.
Under 1800-talet var halshuggning den vanligaste avrättningsmetoden i Sverige.
Stening
Stening är ett skärpt dödsstraff som har använts genom hela den kända historien.
Stening innebär att den dömde antingen befinner sig i en grop eller grävs ned till midjan i marken och binds fast vid en påle. Man trär en huva över huvudet på den dömde och sedan kastar befolkningen stenar på henne tills hon dör.
Denna avrättningsmetod används endast i vissa muslimska länder bland annat i Iran. Stening är en plågsam och långdragen avrättning som bygger på tortyr.
I bibeln finns ett flertal uppmaningar att stena människor till döds.
Var och en som smädar Herrens namn skall straffas med döden, hela menigheten skall stena honom. Den som smädar Namnet, han må vara invandrare eller infödd, skall dödas.
Giftgas
Den dömde spänns fast vid en stol i ett lufttätt rum och under stolen finns en skål med destillerat vatten. Man sänker ner natriumcyanid i vattnet och genom en kemisk reaktion bildas då en dödlig gas. Gasen skär av syretillförseln till hjärnan och efter 10 till 20 minuter dödsförklaras fången av en läkare.
I koncentrations- och förintelseläger i Tyskland användes gaskammare för avrättning av judar, zigenare, handikappade, homosexuella och politiska motståndare.
Giftinjektion
Giftinjektion innebär att en maskin automatiskt injicerar tre olika ämnen i tur och ordning i den dömde. Det första ämnet gör så att den dömde blir medvetslös, det andra ämnet förlamar musklerna och stoppar andningen, och det tredje ämnet stoppar hjärtat. Giftinjektion är den mest humana avrättningsmetoden, eftersom den går snabbt och i stort sätt är smärtfri.
Denna avrättningsmetod används i USA, Kina och thailand. I USA används den vid majoriteten av alla avrättningar.
Elektriska stolen
Den dömde spänns fast i en stol och det fästs elektroder på huvudet och på ena benet. Sedan kopplas ström med en strömstyrka på 2000 volt på. Strömmen går genom kroppen och orsakar oftast omedelbart hjärtstillestånd och upphörning av andning. Flera stötar brukar användas eftersom fången i vissa fall kan fortsätta att leva även om denne har förlorat medvetandet.
Elektriska stolen används enbart i USA och både uppfanns och infördes där år 1888 pga. att man tyckte att den var mindre plågsam än hängning.
Det har hänt vid några tillfällen att den elektriska stolen inte har fungerat som den borde och den dömde har fått en ytterst plågsam död.
Skärpta dödsstraff
Skärpta dödsstraff är avrättningsmetoder som innebär att den dömde blir avrättad på ett väldigt plågsamt, vanhedrande och utdraget sätt. Under medeltiden blev människor dömda till olika plågsamma sätt att bli avrättad på beroende på hur allvarligt brottet ansågs vara. Skärpta dödstraff förekommer eller har förekommit i de flesta länder, även i Sverige. De togs bort ur den svenska lagen på 1800 talet.
Några exempel på skärpta dödsstraff är:
Bränning på bål
Bränning på bål är ett skärpt dödsstraff som förekom i Europa från medeltiden fram till 1700-talet. Det användes framför allt för kätteri från 1200-talet och framåt. På 1500- och 1600-talet användes det även på kvinnor som dömts till dödsstraff pga. att man trodde att de var häxor. Bränning på bål anses vara en väldigt plågsam död.
Stympning
Stympning innebär att man amputerar kroppsdelar på den dömde tills denne dör av förblödning. Detta var den vanligaste formen av skärpt dödsstraff som användes i Sverige.
Andra skärpta dödsstraff är rådbråkning, korsfästelse, spetsning på påle, stegling, garrottering och vältande av mur.
Egna åsikter
Detta arbetet har stärkt min uppfattning om att dödsstraff är fel, men jag kan ändå förstå varför vissa tycker att det är ett nödvändigt och i vissa fall rättvist straff.
Jag anser att dödsstraff aldrig är rätt oavsett var den dömde har begått för brott. Oavsett var den dömda har gjort eller kommer att göra om han inte blir avrättad så blir de som ger honom domen dödsstraff, själva mördare. Ingen har rätten att bestämma om en människa ska dö eller inte. Om en människa mördar en annan människa så är det naturligtvis fel, men det innebär inte att staten får göra samma fel som hon genom att avrätta henne.
Om man ska ha dödsstraff så tycker jag att man bara borde använda det väldigt sällan vid extrema situationer. Man borde bara ge människor som har utfört extremt grova brott som t ex massmord dödsstraff. Men man borde endast ge dem detta straff om man är absolut helt säker på att personen är skyldig och att det finns risk för att personen kan återfalla.
Jag tycker att det är hemskt att man kan få dödsstraff för vanliga brott i Kina och att rättegångarna är så bristfälliga som de är. Att bli oskyldigt dömd och avrättad måste vara något av det hemskaste som kan hända en människa.
|
> Metaetik
