Babylonien-Historia

Tvåflodslandet eller Mesopotamien är ett av de områden där den mänskliga civilisationen först slog rot. Det är ett bördigt land där allfartsvägarna mellan Europa och Indien drar fram. Därför har detta område varit skådeplatsen för många krig och strider och många stormakter har avlöst varandra att kontrollera området. (Se karta nedan!)

BABYLONIEN OCH ASSYRIEN

Inledning

Efter att det nysumeriska riket hade gått under omkring 2000 f.Kr. härskade i ungefär 1500 år de närbesläktade, semitisktalande, assyrierna och babylonierna omväxlande över Mesopotamien och angränsande områden. Babylonien var den södra delen av Mesopotamien (det gamla Sumer och Akkad) medan Assyrien låg i den norra delen. De var krigiska folk och båda skapade de tidvis stormakter som omfattade stora delar av Främre Orienten men båda kände de sig också som arvtagare till den gamla sumeriska kulturen och förde denna vidare.

Gammalassyriska riket

Assyrien hörde kulturellt sett intimt samman med Babylonien. Området hade under 2000-talet f.Kr. lytt under sumerisk respektive akkadisk överhöghet. Under Gammalassyrisk tid(ca 2000-1750 f.Kr) styrdes Assyrien för det mesta av inhemska furstar men mot slutet av perioden blev det en vasallstat under Babylonien.

Gammalbabyloniska riket

Under Hammurabi (ca 1792-1750 f.Kr.) blev Babylonien (se karta) ett mäktigt rike som även innefattade områden i norra Mesopotamien inklusive, för en kort tid, städer i Assyrien. Hammurabi är mest känd för sina lagar, inhuggna i sten(1). Babylonierna förde den sumeriska lagtraditionen vidare men införde hårdare straff. Vedergällningens princip gällde - "öga för öga, tand för tand." Lagarna var också orättvisa på så sätt att brott begångna mot personer med hög social ställning bestraffades hårdare än brott mot personer med lägre social ställning. Detta är historiens äldsta bevarade lagsamling.

Ovan: Hammurabi stående inför solguden Shamash. Detalj av stele som också innehåller de 282 lagarna.

I detta "Gammalbabyloniska" rike var Babylon huvudstad. Dess storhetstid in-leds nu under kung Hammurabi. Staden fortsatte att vara den andliga metropolen i tvåflodslandet även efter det gammel-babyloniska rikets fall och under hela den assyriska perioden. Både assyrier och babylonier räknade staden som sitt kulturella centrum vilket inte hindrade att den förstördes flera gånger under nyassyrisk tid då babylonierna hade gjort uppror.

Vid denna tid skrevs den babyloniska sammanhängande versionen av Gilga-mesheposet. Grundtemat är sökandet efter det eviga livet. Där ingår också berättelsen om den "stora floden" som, via kanaanéerna, förmedlades till israeliterna och i biblisk tradition blev syndafloden.

Nyassyriska riket



(Ishtar gate rekonstruktion)

Under Hammurabis efterföljare försvagades dock Babylonien och omkring 1600 f.Kr. kom det under kassitisk överhöghet. Från 1300-talet f.Kr. uppnådde istället Assyrien en allt starkare ställning i Främre Orienten. Efter Hettitrikets fall ca 1200 f.Kr. var Assyrien den enda kvarvarande stormakten i Främre Asien och dominerade världshistorien i 600 år framåt.

Rikets verkliga storhetstid inleds under 800-talet f.Kr. Under Tiglatpilesar III:s regering (745-727 f.Kr.)lades grunden för det Nyassyriska rikets ledande ställning som världsmakt. Assyrien gjorde sig känt som en hård militärstat. Besegrade folk deporterades för att försvaga deras motståndskraft.

Detta råkade t.ex. judarna ut för år 732 f.Kr. då en del av det judiska folket fördes till Assyrien. Under Assurbanipal (668-662 f.Kr.) uppnådde riket sin största utbredning då även Egypten erövrades och för en tid ingick i riket. Under hans son försvagades det dock och till slut besegrades det fullständigt av en babylonisk-medisk koalition). Dess huvudstad Ninive föll 612 f.Kr. och jämnades med marken. Resterna av det assyriska folket försökte återupprätta en ny stat i norra Mesopotamien men blev efter ett par år tillintetgjorda och därmed var assyrierna, det gamla härskarfolket, fullständigt utplånade.

Nedan: karta över stormakten Assyrien.

Nybabyloniska riket

Babylonierna kunde nu istället återigen skapa ett mäktigt Nybabyloniskt rike (626-539 f.Kr.) De använde sig nu också av hårda metoder. Under Nebukad-nessar II:s fälttåg råkade exempelvis judarna återigen illa ut då delar av be-folkningen, efter ett uppror, bortfördes i den "Babyloniska fångenskapen" och Jerusalem förstördes år 589 f.Kr.

Nebukadnessar är annars framför allt känd för de byggnadsverk som han lät uppföra i Babylon, nu en storstad med ca en miljon invånare och den tidens internationella centrum. Staden var bland annat känd för sina hängande trädgårdar som under antiken räknades till världens sju underverk. Där fanns också tempeltornet eller det som i bibeln kallades för Babels torn.

Det Nybabyloniska riket blev dock inte så långlivat. År 539 f.Kr. erövrades det av perserna, ett indoeuropeiskt folk som kom norrifrån och skapade ett av forntidens mäktigaste riken. Till dessa återkommer vi i avsnittet om Antiken.

Babylonierna tog över sumerernas kultur. Den sumeriska matematiken och astronomin vidareutvecklades. Deras kunskaper låg till stor del till grund för den senare grekiska vetenskapen inom dessa områden.

Hem